Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försämrats under de senaste åren, och det pågår en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försämrade resultat, samt vad vi lärare kan göra åt det.Genom kvalitativa intervjuer med tre lärarutbildare inom matematik, samt fyra lärare med inriktning mot ämnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vända trenden.Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet är lärares låga ämneskunskaper. Även den starka läromedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger på mekaniskt räknande, vilket ofta leder till att eleverna inte lär sig att tänka matematiskt, och förståelsen för ämnet uteblir. För att komma till rätta med problemet behöver alla lärares ämneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket.Det undersökningen tydligt pekat på är hur nära sammankopplat lärares ämneskunskaper är med lärarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt läraryrkets status.

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjälp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbättrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolår fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik när de räknade självständigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjätte veckan intervjuades eleverna angående hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare ser på sambandet mellan läsförmåga och matematiksvårigheter. Aktuella rapporter visar att elevers läsförmåga har försämrats samtidigt som matematiksvårigheterna har ökat. Viss forskning pekar på ett samband mellan dessa två ämnesområden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats användes och totalt intervjuades fyra erfarna lärare. De intervjuade hade alla mångårig erfarenhet av elevers läs- skriv- och matematikinlärning i ett brett register från förskoleklass till högskolenivå.

Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stärka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska användning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens förkunskaper och sedan utgår från dessa. I vår undersökning har vi velat få eleverna att sätta ord på sina tankar och ventilera eventuella problem så att vi tillsammans kan lösa dem, därigenom ska en ökad förståelse i matematik uppstå.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssätt i matematik påverkar deras lärande. Studien har utförts på ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program på gymnasiet i klasser som läser kursen matematik A. Vi har använt oss av en enkätundersökning i båda klasserna och intervjuer med tre elever från respektive klass. Vårt resultat pekar på att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser påverkar deras lärande vid ett laborativt arbetssätt i matematik. Dessa faktorer är att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper.

I min uppsats har jag undersökt hur lärares undervisning om avdunstning på partikelnivå påverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgått från fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgår från att lärande är synonymt med förändring i människors sätt att erfara världen. Enligt dessa teorier är variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lärande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning på mikroskopisk nivå visar att partikelbegreppet är viktigt för elevers förståelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia är uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de äger inte partikelbegreppet.Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda på hur elevernas uppfattningar förändrades av lektionen.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lärarens attityd till, och syn på matematik har den största betydelse också för hur eleverna kommer att introduceras i ämnets olika beståndsdelar, särskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vår studie är att undersöka om lärares attityder till matematik kan påverka elevers inställning till det ämnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lärarnas attityder till matematikämnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att få veta hur ett antal lärare ser på ämnet matematik. Dessa har fått ta del av ett antal frågor som täcker den frågeställning vi valt.

Vårt syfte med detta examensarbete var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utsträckning eleverna i skolåren 7-9 fick tillägna sig matematik genom dialog. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i två olika skolor hos fem pedagoger inom ämnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillägna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom användandet av det matematiska språket. Utifrån detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes på tre av dessa pedagoger.