Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.

Denna uppsats undersöker vilken vÀrldsbild SVT Rapport förmedlar. FrÄgestÀllningarna somuppsatsen tar upp Àr följande; Vilka vÀrldsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framstÀlls mÀnniskor och deras samhÀllsklimat?   För att försöka besvara dessa frÄgor anvÀnds en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehÄllsanalys med ett kodschema som innehÄller225 inslag frÄn SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna Àr vÀrldsdel, land, huvudÀmne och kÀllor.   Den kvalitativa innehÄllsanalysen utförs med hjÀlp av en semiotisk analys.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att försöka öka elevers sjÀlvkÀnsla pÄ idrotten genom att lÄta dem fÄ arbeta pÄ sin egen nivÄ samt undersöka om genusperspektivet fÄtt nÄgot utslag. Utvecklingsarbetet genomfördes under vÄr sju veckor lÄnga verksamhetsförlagda utbildning med en klass i Är Ätta. För att fÄ fram ett resultat i vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av tvÄ olika mÀtinstrument, enkÀter och intervjuer. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att man kan öka elevers sjÀlvkÀnsla genom att lÄta dem arbeta nivÄanpassat pÄ idrottslektionerna. VÄr slutsats Àr att det framförallt Àr tjejerna som har vunnit pÄ att arbeta nivÄanpassat pÄ idrottslektionerna..

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Undersökningens syfte Àr att pröva hypotesen att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan Är 2002 och Är 2012. Hypotesen Àr uppstÀlld utifrÄn en samstÀmmig debatt i media de senaste Ären om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmÄga.40 stycken elevtexter frÄn det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrÄn textuella variabler sÄsom textlÀngd, meningslÀngd, innehÄllslig tÀthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med nÀrlÀsningar av tvÄ texter, en text frÄn varje Ärsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan Ärsgrupperna. .

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Vi kodade 1318 artiklar frÄn fyra tidningar: Aftenposten och Dagens NÀringsliv i Norge och de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Studien var kvantitativ och undersökte vem som syns i ekonomijournalistiken..

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

I denna studie har det genomförts textanalyser pÄ flersprÄkiga elevers texter, med syftet att undersöka flersprÄkiga elevers skriftsprÄksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet bestÄr av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna bestÄr av Ätergivande, berÀttande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lÀmpad för att analysera flersprÄkiga elevers skriftsprÄksutveckling. För den hÀr studien och för framtida analyser av flersprÄkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen Àr högst individuell. Resultatet visar ocksÄ att alla eleverna har generella svÄrigheter vad betrÀffar andrasprÄksinlÀrning, t.ex.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att studera elevers svÄrigheter i hanterandet av matematikuppgifter gÀllande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnÄende- och strÀvansmÄl. Kvalitativt inriktade intervjuer har anvÀnts som undersökningsmetod, dÄ studiens huvudsakliga syfte har varit att pÄ djupet undersöka och ge exempel pÄ elevers förstÄelse. Elevsvaren har analyserats utifrÄn hur representationsformer, begreppsuttryck och innehÄll anvÀnds gÀllande omkrets, area och kursplanens mÄl. Eleverna visar svÄrigheter gÀllande omkrets- och areamÀtning och areakonservering, vilket utgör uppnÄendemÄl inom mÄlet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjÀlp av grundlÀggande matematiska begrepp. Elevernas förstÄelse ökar nÀr de fÄr visa och förklara sin förstÄelse muntligt och med hjÀlp av bilder..

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fÄnga hur nÄgra lÀrare förhÄller sig till elevers inflytande i lÀrande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgÄngspunkt i nÄgra relativt konkreta frÄgestÀllningar - hur arbetar lÀrare med elevers inflytande i lÀrande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lÀrande och pÄ vilket sÀtt har de dÄ inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lÀrande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lÀrare som arbetar i skolÄr fem samt nÄgra av deras elever. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden nÀr det gÀller elevers inflytande i lÀrande: planering/upplÀgg, genomförande och redovisning/utvÀrdering av ett kunskapsomrÄde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av lÀroprocessen och bÄde lÀrare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att lÄta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glÀdje, motivation och meningsfullhet i lÀrandet.