Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Bakgrund: VÄr sjÀlvskattade fysiska sjÀlvkÀnsla Àr av betydelse för vÄr motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har Àven visat sig i tidigare forskning att högre fysisk sjÀlvkÀnsla pÄverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och elevers nÀrvaro i idrott och hÀlsa. Metod: TvÄ klasser pÄ en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger pÄ en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkÀt: ?SÄdan Àr jag! ? barn?, Àven kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i Àmnet för att finna en lÀmplig utgÄngspunkt för arbetet. DÀrefter genomfördes en enkÀtstudie i fyra gymnasieklasser. Det var tvÄ klasser vardera frÄn studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever frÄn Är 2 och 3 i gymnasieskolan.

Barns möte med rÀknesÀttet division, sker tidigt i livet och utan att de tÀnker pÄ det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela nÄgot rÀttvist Àr intuitiv och skiljer sig frÄn denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig nÀr de börjar skolan,men nÀr de trÀder in i denna vÀrld fönnedlas begrepp och matematisk förstÄelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tÀnkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att fÄ uppfattningen att .matematik Àr ett Àmne som man lÀr sig i enbart i skolan genom att rÀkna i lÀroboken.Under vÄr utbildning till lÀrare för de yngre barnen har vi trÀffat pÄ mÄnga elever iskolan som tycker att rÀknesÀttet division Àr svÄrt.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

VÄr övergripande huvudfrÄga Àr: Vad fÄngar elevers lÀslust? VÄra underfrÄgor Àr: Hur ser flickors och pojkars lÀslust ut? Hur ser flickor och pojkar pÄ lÀseboken i förhÄllande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i Ärskurs tre och utifrÄn vÄrt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla vÄra 12 intervjuade elever har lÀslust eftersom de tycker alla om att lÀsa skönlitterÀra böcker. Vi fann ocksÄ att dÄ de sjÀlv fick vÀlja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att lÀsa. Vidare fann vi att Àven vuxenstödet har betydelse för elevers lÀslust. Vi har fÄtt ut av vÄrt resultat att handlingens betydelse för lÀslusten i den skönlitterÀra boken inte har varit nÄgon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna vÀljer böcker med bÄde flickor och pojkar i medan pojkarna hellre vÀljer böcker med pojkar i.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera förhÄllandet mellan lÀrares attityder till ordningsregler i klassrum och utrymmet för elevers medbestÀmmande i utformandet av klassrumsmiljön. Studien har frÀmst fokuserat pÄ lÀrares reflektioner kring upprÀttande av ordning, elevers medbestÀmmande och villkoren för ett bra klassrumsklimat. Uppsatsens material tillkom genom en kvalitativ studie av hur ett antal lÀrare valt att arbeta med dessa frÄgor och metoden har varit intervjuer. Analysen av resultatet visar att mÄnga av informanterna förhöll sig pÄ ett likartat sÀtt kring dessa frÄgor. Flertalet av lÀrarna poÀngterade vikten av att eleverna fick vara med och pÄverka klassrumsklimatet och sin egen lÀrandesituation.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lÀrare tÀnker kring fenomenet lÀxor. Av vilka skÀl ger lÀrare lÀxor? PÄ vilket sÀtt tar lÀrare hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar? Finns det nÄgon lÀxpolicy som lÀrare arbetar utifrÄn? Detta Àr vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgÄngspunkt för vÄr undersökning, dÄ vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsÀttningar för att göra sina lÀxor. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer, dÀr fem lÀrare som arbetar pÄ en mÄngkulturell skola har delgett oss sina Äsikter och tankar om lÀxor.

De senaste Ärens forskning har tydligt visat pÄ elevers svÄrigheter att utveckla begreppsförstÄelse inom ÀmnesomrÄdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lÀrare i nÄgra svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nÄ uppsatta kunskapsmÄl. De intervjuade lÀrarna bekrÀftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svÄrt att utveckla begreppsförstÄelse inom den grundlÀggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begrÀnsad förmÄga att, pÄ basis av genetisk kunskap, ta stÀllning i frÄgor som rör gentekniska metoders tillÀmpningar.

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

Den svenska skolan Àr idag resultatstyrd och det finns ett större krav jÀmfört med tidigare att nÄ mÄl och visa upp resultat. Uppföljning av mÄl- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning Àr dÀrmed ocksÄ nÄgot som fÄtt en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielevers upplevda sjÀlvkÀnsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lÀrare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid SamhÀllsprogrammet och Ekonomiprogrammet pÄ en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i Äldrarna 16-19 Är.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.