VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i vad miljö Àr enligt elever och lÀrare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras pÄ enkÀtundersökningar med pÄföljande intervjuer i tvÄ klasser i Är 3 pÄ tvÄ skolor, dÀr bÄde elever och lÀrare deltagit. EnkÀtresultatet redovisas i lÀttöverskÄdliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill ocksÄ undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de tvÄ undersökta skolorna.

VÄrt syfte med arbetet var att fÄ bÀttre insikt i fenomenet lÀxor som inslag i elevers vardag. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var det ökade intresset för lÀxor i media och i skolan. För att uppnÄ vÄra frÄgestÀllningar, om hur elever och lÀrare tÀnker kring lÀxor samt om lÀxor pÄverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lÀrare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervÀgande positiva till lÀxor och att de förstod syftet som deras lÀrare hade med dem. LÀrarnas huvudsakliga syfte med lÀxorna var att befÀsta kunskaper.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare ser pÄ de villkor som rÄder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskÀmnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien Àr bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och lÀsare/lyssnare och synen pÄ svenskÀmnet som ett stoffÀmne. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare vid tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lÀrarna uttrycker sig positivt om de tillfÀllen dÄ deras elevers texter framstÀlls och anvÀnds i autentiska sammanhang.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frÄgan: Vilka attityder och vÀrderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran HÀgglunds anvÀndning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer nÀr det gÀller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frÄgan. Jag har ocksÄ analyserat de metaforer som anvÀnds nÀr de talar om/bemöter sina motstÄndare och deras politik. De artefakter jag har anvÀnt i min undersökning Àr tvÄ tal samt en TV-sÀnd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och vÀrderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de bÄda partiledarnas val och anvÀndning av metaforer vill jag, till viss del,  pÄstÄ att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och vÀrderingar, inte minst nÀr de tillskriver varandra negativa sÄdana.

Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Studiens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmĂ€rksamma, upptĂ€cka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptĂ€cka barn som lever i familjer dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur gĂ„r kuratorn tillvĂ€ga dĂ„ sĂ„dana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn dĂ„ det finns bekrĂ€ftat att ett barn lever i en familj dĂ€r nĂ„gon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet Ă€r baserat pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det Ă€r svĂ„rt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns nĂ„gra specifika och lĂ€ttidentifierade tecken som man kan kĂ€nna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet Ă€r ofta nĂ„got som inte syns, och nĂ€r det syns kan det ta sig uttryck hos barnen pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Barn Ă€r ocksĂ„ lojala mot sina förĂ€ldrar och vill eller vĂ„gar inte avslöja en familjehemlighet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..