Jag har undersökt bilders pÄverkan pÄ flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling. Jag har lagt fokus pÄ elever som precis har kommit till Sverige. Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjÀlp för att hjÀlpa nyanlÀnda flersprÄkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal Är. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan anvÀndas flitigt pÄ skolorna och att den frÀmjar flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling.

KvalitetsmÀrkningen Naturens BÀsta arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte Àr bra enbart för turisten utan Àven för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och mÄna om vÄr miljö och den vÀrld vi lever i. SÄledes borde en kvalitetsmÀrkning som Naturens BÀsta kunna vÀgleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjÀlper oss att vÀlja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi stÀller. Problemet som finns Àr dock att denna kvalitetsmÀrkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nulÀget. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmÀrkningen Naturens BÀsta inte har nÄgon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vÄr undersökning för att fÄ fram varför kvalitetsmÀrkningen inte syns i marknadsföringen.

Syftet med arbetet var att undersöka hur vÀl höglÀsning, individuell lÀsning och boksamtal kunde stimulera elevers lÀslust. Vi ville Àven ta reda pÄ pedagogers eget förhÄllningssÀtt till litteratur och om de trodde att det pÄverkade elevers lust att lÀsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring lÀsning och pÄverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Är 2, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog Àven övriga elever i Är 2.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

Uppsatsen beskriver lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i skolan samt hur lÀrarna skulle vilja förbÀttra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte Àr sÄ stort och att det minskar med stigande Älder. Samtidigt finns det ett ökat tryck pÄ elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med lÀrare samt ett tjugotal intervjuer med elever frÄn Är fem till Är nio. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att elever inte har sÄ stort inflytande som de vill.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslÀrare Àr dÀrför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklÀdningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes Àven skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och krÀnkningarsamt elevers upplevelser om lÀrare agerade för att förebygga, ÄtgÀrda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig pÄ en enkÀtundersökning somgenomfördes pÄ tre högstadieskolor dÀr 221 elever i Ärskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklÀdningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsÀtta andra elever för fysiskakrÀnkningar och mobbning Àn flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning Àn pojkar.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att se om det finns nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförÀndringsfrÄgan gÀllande Ärskurs 9. Jag vill Àven studera hur pass integrerade klimatfrÄgorna Àr i skolan med fokus pÄ hur undervisningen ser ut gÀllande konsekvenser och ÄtgÀrder med fokus pÄ undervisningen i samhÀllskunskap. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder: intervjuer och enkÀter. EnkÀtundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmÀssigt valda elever. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn frÄgorna: hur förhÄller sig eleverna till klimatförÀndringsfrÄgan? Syns det nÄgon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhÄller sig till begreppet klimatförÀndringar? Hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i samhÀllskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fÄtt information om begreppet klimatförÀndringar frÀmst genom TV och i tidningen.

 Jag har undersökt elevers resonemang vid problemlösning i multiplikation. Detta har jag gjort genom kvalitativa och kvantitativa metoder i Ärskurs fem. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka resonemangsstrukturer (Lithner 2008) elever anvÀnder nÀr de löser multiplikationsuppgifter.Jag genomförde respondentintervjuer för att fÄ reda pÄ hur elever resonerar och vilka resonemang de anvÀnder sig av nÀr de löser matematikuppgifterna. Intervjustudien bygger pÄ fyra elevers resonemang om problemlösning i multiplikation med en ökning i uppgifternas svÄrighetsgrad. Jag kom fram till att majoriteteten av eleverna i mina intervjuer löste problemsituationer utifrÄn imitativa resonemang.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lÀrande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lÀrandet ville jag fördjupa förstÄelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers lÀsförmÄga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestÀmda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr 1. Eleverna valdes ut pÄ grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

HöglÀsning Àr en vanligt förekommande aktivitet i dagens klassrum. Forskning visar dock pÄ att lÀrarens höglÀsning i mÄnga fall behöver effektiviseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka effekter lÀrarens höglÀsning av berÀttande texter har pÄ elevers lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse i Ärskurs 4-6. Vidare Àr syftet att belysa hur lÀrarens höglÀsning kan anvÀndas som ett didaktiskt redskap för att utveckla elevers lÀsförstÄelse och öka deras lÀsupplevelse. Fokus i arbetet ligger pÄ berÀttande texter dÄ forskningen visar pÄ att de Àr de mest förekommande texttyperna i Ärskurs 4-6.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers lÀs- och skrivssvÄrigheter. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra klasslÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvÄrigheter inte definieras pÄ ett enhetligt sÀtt. Individinriktade ÄtgÀrder, sÄ som lÀstrÀning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nÀmns Àven som en viktig faktor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare och rektorer pÄ ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lÀrande samt fÄ deras insikt i vad flexibelt lÀrande bidrar till nÀr det gÀller elevers lÀrande. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har följande frÄgestÀllnings stÀllts: Hur uppfattas flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lÀrare som positivt samt negativt med flexibelt lÀrande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer samt hur ser lÀrare och rektorer pÄ det flexibla lÀrandets funktion nÀr det gÀller elevers lÀrande?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lÀrare som arbetar med flexibelt lÀrande pÄ ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning pÄ ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar pÄ att den generella uppfattningen om flexibelt lÀrande hos rektorerna och lÀrarna Àr positiv. Man kan se utifrÄn intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lÀrande ofta cirkulerar kring relationen mellan lÀrare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angÄr bÄde lÀrare och elev.

Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.