Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg Àn killar i samtliga Àmnen utom i Àmnet Idrott och hÀlsa. NÀr det gÀller elevers betyg i idrottsÀmnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. DÄ skolan, enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och mÀn ska ha lika rÀtt och möjligheter Àr det intressant att ta reda pÄ vad snedfördelningen av betygen kan bero pÄ. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsÀttningen i Àmnet Idrott och hÀlsa reproducerar ojÀmlikhet, och i sÄ fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, sÄsom betyg i förhÄllande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhÄllande till undervisningens innehÄll, har vi gjort en enkÀtundersökning med elever i Är 9. Vi har Àven gjort intervjuer med idrottslÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse för hur bedömningen och betygsÀttningen sker i Àmnet Idrott och hÀlsa.VÄr studie visar att bedömning och betygsÀttning i Àmnet Idrott och hÀlsa Àr starkt fokuserad pÄ elevers fÀrdigheter.

Hur elever lÀr och vilka de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande skulle kunna vara Àr frÄgor som alltid funnits med i skolans vÀrld. I denna uppsats Àr begreppet som "lÀrstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta Àmne i cirka 35 Är. Följande studie har behandlat lÀrstilar i tre olika Àmnen sÄ som svenska, matematik och bild. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur lÀrare reflekterar kring inlÀrningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillÀmpningar i nÄgra skolÀmnen ser ut.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.

Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan EVM-förekomst och de marknadsstrukturella faktorernas prisnivÄ, prispromotion samt differentiering och diskutera vilka konkurrens- och konsumentsrelaterade konsekvenser dessa eventuella samband kan tÀnkas fÄ. Slutsats: Resultaten visar inte pÄ nÄgra samband mellan huvudvariabeln, EVM?s marknadsandelar, och prisnivÄ. Med prispromotion syns motsÀgelsefulla samband i tvÄ varukategorier men framför allt inga som tyder pÄ att tidigare teori (Gujdenson & Shumer (1999) etc), vilken antyder att prispromotion skulle öka till följd av EVM, skulle stÀmma. Starka samband syns dock mellan differentiering (i denna undersökning operationaliserad genom antal varuartiklar) och EVM?s förkomst som framför allt indikerar att differentiering och marknadsandelar hos mindre LVM (leverantörsvarumÀrken) minskar kraftigt dÄ EVM?s differentieing och marknadsandelar ökar.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Studiens syfte Ă€r att undersöka sambandet mellan lĂ€sning av skönlitteratur och lĂ€sfĂ€rdighet, och om undervisningsmetoden har nĂ„gon betydelse för lĂ€sförstĂ„elsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har pĂ„verkat elevers lĂ€sförstĂ„else, betyg i svenska och om det leder till bĂ€ttre lĂ€sförstĂ„else. Även elevers instĂ€llning till sin egen lĂ€sförstĂ„else, sitt betyg och om de anser att lĂ€sning Ă€r viktig undersöks. Informanternas syn pĂ„ eleverna och projektet undersöks ocksĂ„.Skolverkets uppmĂ€rksammade studie NU-03 Ă€r en undersökning om elevers lĂ€sförstĂ„else i skolĂ„r 9. Denna visade att lĂ€sförstĂ„elsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar utvecklandet av relationer sinsemellan, samt hur dessa relationer vÀrderas utifrÄn ett lÀrandeperspektiv.För att undersöka detta genomfördes sammanlagt tolv intervjuer med sex elever och sex lÀrare. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa en djupare förstÄelse för lÀrares och elevers stÀllningstaganden.I det resultat som uppdagades framgick det att det rÄder skilda meningar gÀllande synen pÄ hur dessa relationer bör utformas samt hur de vÀrderas sinsemellan lÀrarna. Eleverna Ä andra sidan uppvisade en mer entydig bild av hur relationens art bör vara utformad för att gynna deras möjligheter till lÀrande, dÀr det i huvudsak var personlighet och lÀttsamhet som ansÄgs vara önskvÀrt bland sina lÀrare.Sammantaget framhöll dock samtliga lÀrare och elever vikten av relationsutveckling sinsemellan, sÄvÀl för att gynna elevers skolgÄng i stort, sÄvÀl elevers möjligheter till lÀrande. Majoriteten av lÀrarna uppgav att de gÀrna skulle vilja arbeta mer med att utveckla relationer till sina elever men att möjlighet till detta inte finns dÄ deras tid inte rÀcker till. Eleverna uppger att relationsutvecklingen i stor utstrÀckning bör genomföras utanför klassrumssituationerna, vilket Àven anammas av flera lÀrare; detta upplevdes dock vara problematiskt pÄ grund av ovan nÀmnda tidsbrist.Avslutningsvis bör det pÄpekas att relationer sinsemellan lÀrare och elever, med utgÄngspunkt i sÄvÀl tidigare forskning som lÀrares utsagor, kan fÄ sÄvÀl positiva som negativa konsekvenser för elevers möjligheter till lÀrande beroende pÄ relationens art.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ olikheter, möjligheter och svÄrigheter att möta olikheter och hur de ser pÄ sin kompetens i förhÄllande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges lÀsaren en tillbakablick över hur man sett pÄ olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser pÄ det i dag. Vidare presenteras en genomgÄng av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lÀrarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak pÄ ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data Àr halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika Äldrar.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.