Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet..

Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker.

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori.

Ett användarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik är idag inte självklart. Stolthet för sin teknik, intressen som står i konflikt med varandra och dåligt anpassade verktyg är de största anledningarna till det motstånd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig användarcentreringen.Syftet med detta material är att utforska möjligheterna att låta utomstående användare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vädersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med användarcentrerade tekniker från interaktionsdesignsområdet, använts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvärdering avsymbolbiblioteket med fokus på tillämpning.Resultatet visar att de användarcentrerade metoder som är etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsområdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare.

I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Bedömning och uppföljning är en stor del av en lärares arbete. Det är viktigt att lärarens bedömning står på rättssäkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den här studien intervjuades gymnasielärare i matematik i avseende på att ta del av deras tankar och åsikter kring bedömningsarbetet. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare i matematik i allmänhet ser på bedömning och i synnerhet på formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frågeställningar som är uppbyggda utifrån att undersöka centrala delar som ingår i lärarens bedömningsarbete:Hur presenterar läare läandemå fö eleverna?Med vilka examinationsformer bedömer lärare elevers kunskap?Hur säerstäler läare att de testar det som änas testas?Påvilket sät ger läaren eleven åerkoppling?Hur arbetar läare med att fåelever att hjäpa och bedöa varandra?Hur motiverar lärare elever till att ta eget ansvar över sitt lärande?Litteraturen som använts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjänst UNISEARCH, där ordsökningar ger resultat i både artikelform och bokform.