Jag har i denna studie undersökt Elevers motivation till att lära NO i skolan. De olika motivationsteorierna samverkar alla när det gäller motivation till att lära. Med sina olika attityder påverkas också eleverna av varandra vilket även påverkar deras motivation till att lära. I denna studie har elever från tre 6:e klasser fått svara på frågor i en enkätstudie om vad de tycker om innehållet i de naturorienterande ämnena, kraven i NO, synpunkter på varför de gör sina läxor/läser till ett prov. De har även fått svara på frågor om hur de bäst tycker om att arbeta och hur en lektion skall vara för att de skall kunna lära bäst.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för Elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet.

I min studie har jag valt att tolka fyra ungdomars upplevelser om vad de anser om hur föräldrars attityder och engagemang påverkar ungdomars motivation till skolarbete. Faktorerna som ungdomarna ansåg påverkade dem mest för att de skulle klara sina studieresultat var trygghet och kärlek. Studien visar att både brist och överflöd på bekräftelse och beröm kan sporra till bättre studieresultat..

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vad några skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bästa i skolan och på fritiden. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i år 6, där jag söker svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer såsom att bestämma sig, eget val och känna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer såsom mål, få hjälp/sakna hjälp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter på fritiden än i skolan.

Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende på anställningsstatus.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till Elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar Elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka Elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet.

Forskning har tydligt visat att Elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna.

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer.

Syftet med detta examensarbete är att se om eleverna upplever att deras motivation och lärande påverkas genom att de får inflytande och möjlighet att välja arbetssätt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktär och gjordes med hjälp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades på intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i år 9.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan (kommunala och fristående) kan resonera kring formativ bedömning, där feedback, Elevers motivation och mål med lärande samt elevers självkänsla är centrala faktorer. Syftet är också att undersöka huruvida lärarnas utsagor avspeglar olika sätt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsättningar för Elevers motivation, självkänsla och prestationer, positivt och/eller negativt. Teori: De teoretiska utgångspunkterna hämtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lärandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv. Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjälp av kvalitativ forskningsintervju. Lärare inom gymnasieskolan (kommunala och fristående) har intervjuats eftersom de är nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lärande.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i Elevers motivation till skolarbetet.