Sammanfattning Vårt syfte med arbetet är att titta närmre på elevers förhållningssätt till arbetet med matematikläxor och deras motivation till att vilja lära sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lärandet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet i samband med interaktion och kommunikation. Läraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsättningar utanför skolan.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar Elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn på vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har på elevers lärande och motivation. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares beprövade erfarenheter av att använda spel i matematikundervisningen, för att på så sätt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lärarna anser spelen har på elevers lärande och motivation. För att nå syftet ställs följande frågor; Vilka typer av spel använder lärarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens använder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lärarna för syfte med att använda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lärarna att spelen har på elevers lärande i, och attityder till, matematik? Utifrån frågorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till Elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning.

AbstractThis study deals with motivation as an overall concept, from a student perspective. It encompasses factors that could directly affect students and their positive or negative motivation, concepts such as relationships, communication, expectations and interactions and their importance to my informants.The study also discusses certain theories to show the different ways of defining motivation, specifically in relation to my informants and their and my conclusions. My ambition is to establish the importance of the concepts mentioned above, as well as perspective changes to the enhancement of the performance standards of a good teacher.The purpose of this work is to describe, understand and clarify the external and internal factors that affect motivation. In order to achieve this purpose, I chose to use a method of qualitative interviews with three students, with different backgrounds, schools and conditions but with a lack of motivation as a unifying characteristic. The research questions were as follows:What factors influence students' motivation?   What impact do achievement targets have in relation to the pupils? own motivation to learn?How important are teachers' expectations for the individual student's motivation?Within this study sub-concepts such as importance of expectations, relationships, and significant others are, according to my analysis, of great importance.

Underökningens syfte är att se vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa. Detta har gjorts genom en kvalitativ intervjustudie med sex elever som av frivilligt intresse anmält sig till att delta. I bakgrunden visas tidigare forskning om motivation. Det presenteras bland annat olika koncept som motiverar eleverna. Teorin som kommer användas i undersökningen består av Maslows motivationsteori och behovshierarki.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera Elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet.

Målet med vårt examensarbete var att ta reda på vad elever i grundskolans tidigare år har för attityd till matematik. Vi ville även veta varför och hur attityden förändras, om den förändras genom åren. Som bakgrund till undersökningen har vi använt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda på vår problemställning besökte vi två olika skolor i södra Sverige där vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkäter. När vi sedan sammanställde resultaten och analyse-rade dem jämförde vi de svaren vi fått in genom våra enkäter med det vi såg när vi ob-serverade, samt de teorier vi använt oss av.

Vårat examensarbete gick ut på att undersöka om man genom att använda rörelse i matematikundervisningen kan öka Elevers motivation för ämnet matematik. Undersöknings- metoden som vi använde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i Piteå kommun. Vid lektionstillfällena delade vi in klassen i två grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, låg-, mellan- och högpresterande, där varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes på idrottslektionerna, där vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.

The overall aim with this study is to elucidate outdoor education as an education method and on the basis of that illustration to examine active educators vision on it as a way to motivate students' learning. This study is based on a literature component and a qualitative study through interviews five teachers.The results of the interviews show how to interpret the motivation and how to work with students' motivation. As well as outdoor education as part of the activity.  The interviews show the importance of outdoor education can be to increase students'motivation for learning. They also show the importance of outdoor education is for student learning and test scores have shown the effectiveness of student learning through outdoor education.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för Elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

The purpose with this study is to gain understanding about student´s view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when student´s gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education. From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that student´s think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed student´s views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when student´s gives opportunity to influence over their own education. The results are shown from the answers and comments that student´s gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation ?Mathematics and motivation? and ?Student´s influence and motivation? and also a summery part ?Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education?. The study showed that student´s wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT. In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how student´s interest can be used in the education to gain more motivated student´s..