Vi har i vårt examensarbete undersökt om Elevers motivation för skolarbetet kan förbättras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. Vårt utvecklingsarbete genomfördes i en år sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under våra sju praktikveckor (undantag från den första praktikveckan) införde vi massage byggd på riktiga massagegrepp, en till två gånger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfälle. Vi kom fram till vårt resultat genom att låta eleverna svara på två enkäter ? en i början och en i slutet av praktiken.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities.

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina Elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka Elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

SyfteSom matematiklärare är det viktigt att vara uppmärksam på bland annat olika motivationsgrad inför matematikämnet bland eleverna och hur pedagogerna kan påverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i årskurs 6 och årskurs 9. Jag ville också undersöka hur eleverna uppfattade matematiklärarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt påverkade elevernas motivation. Frågeställningar? Hur motiverade är de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 inför ämnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till ämnet matematik bland de tillfrågade eleverna i årskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 att deras lärare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrågade elevernas motivation och deras uppfattning av lärarens arbetssätt i ämnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelåg några skillnader mellan Elevers motivation i årskurs 6 och årskurs 9.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6.Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet..

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till läsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förändrad motivation till läsning, skillnader mellan flickors och pojkars läsning och om elevers syn på litteratur förändras. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning i en årskurs fyra till fem under en femveckors- period i Luleå Kommun, där sex slumpmässigt utvalda elever medverkade i vår undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. Vårt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till läsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika läsvanor, visade att de läser böcker i olika genrer, vilket inte stämmer överens med det vi kommit fram till i vår undersökning.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar Elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning påverkar deras lärande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod främjar Elevers motivation och lärande genom att besvara mina frågeställningar: På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande och motivation? På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lärande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjälpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlärare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgångspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras på Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen påverkar deras lärande och motivation i positiv riktning.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom är bäst? intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik..

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till Elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.