Syftet med vår undersökning var att kartlägga elevers lärstilar samt att ta reda på elevers upplevelse av att ha fått veta sin lärstil. Vi har använt oss av en lärstilsanalys för att kartlägga lärstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda på elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i Luleå kommun. I vår undersökning kom vi fram till att elever har olika sätt för att lära sig på bästa sätt. Vi måste därför som lärare anpassa vår undervisning så att den passar alla elevers olika sätt att ta till sig och bearbeta information.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spårkmiljö med utgångspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lärare i grundskolans tidiga år tar tillvara på detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge..

Ett utvecklingsarbete om elevers läs och skrivutveckling samt föräldrarnas delaktighet. Arbetet innehåller underlag för läs- och skrivutvecklande hemuppgifter..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur en tvåspråkig undervisning kan utformas samt hur lärare arbetar med tvåspråkighet i skolan. Målsättning är att öka förståelsen för tvåspråkiga elevers situation i skolan. Jag har jämfört olika teorier och faktorer som handlar om tvåspråkighet och tvåspråkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lärare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lärare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvåspråkiga elevers inlärning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur påverkar starkt inlärningen av det nya språket.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin.

Bakgrunden till denna studie utgår från våra egna erfarenheter av att undervisningen i årskurs 1-3 ofta är styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket även forskning visar. Graden av styrning innebär därmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lärande går att finna i skolans läroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lärares syn på betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien är att analysera en antal lärares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lärande i undervisningen.

I Elevers förhållningssätt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolår 6 upplever och förhåller sig till klassrumsregler. Syftet är att få en förståelse för elevers förhållningssätt till regler för att kunna underlätta lärarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprätthållas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer då vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus på intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler är ett diffust begrepp som innefattas av många olika faktorer som försvårar elevers förhållningssätt till dem.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudräkning genom undervisning i skriftlig huvudräkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjätteklass med 16 elever i älvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i två grupper med åtta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfällen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudräkning och hur de kan användas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjälp av skriftlig huvudräkning.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka öka elevers självkänsla på idrotten genom att låta dem få arbeta på sin egen nivå samt undersöka om genusperspektivet fått något utslag. Utvecklingsarbetet genomfördes under vår sju veckor långa verksamhetsförlagda utbildning med en klass i år åtta. För att få fram ett resultat i vår undersökning har vi använt oss av två olika mätinstrument, enkäter och intervjuer. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att man kan öka elevers självkänsla genom att låta dem arbeta nivåanpassat på idrottslektionerna. Vår slutsats är att det framförallt är tjejerna som har vunnit på att arbeta nivåanpassat på idrottslektionerna..

Denna uppsats handlar om elevers attityd till ämnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förändras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i årskurs tre och pågick under en period av fem veckor. Enkäter och observationer har legat till grund för undersökningen. Målet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .