Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbÀttra förutsÀttningarna för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ge en bild av de förutsÀttningar som finns i skolan för att frÀmja elevers lÀs- och skrivutveckling. Vi ville Àven gestalta innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet visade i att de generella omrÄdena angÄende arbete med lÀs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lÀrande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. NÀr pedagogerna karaktÀriserade lÀs- och skrivsvÄrigheter talade de om störande och bristfÀllig miljö, dÄliga och okunniga lÀrare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna föresprÄkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ vad SprÄktimmen Àr och vilka erfarenheter nÄgra förskollÀrare och 1-7 lÀrare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte Àr att lÄta de bÄda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och Äsikter om SprÄktimmen och vilka mÄl de har med sin lÀs- och skrivundervisning.Arbetet bygger pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar med en grupp förskollÀrare och 1-7 lÀrare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att SprÄktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad lÀs- och skrivundervisning. Det framkom ocksÄ att förskollÀrarna och 1-7 lÀrarna var över lag samstÀmmiga nÀr det gÀllde uppfattningar om lÀs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollÀrarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lÀrarna lÀgger mer vikt vid systematisk trÀning av fÀrdigheter.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det sprÄkliga fÀltet. TalsprÄksutveckling, lÀsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollÀrarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn pÄ sprÄk Àr ocksÄ angivet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra förskollÀrares resonemang kring och arbete med sprÄkutveckling för barn i förskolan, dels sprÄkutvecklande strategier rent allmÀnt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande lÀs- och skrivutveckling.MetodMetoden som anvÀnts i undersökningen Àr en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna lÀgger mycket kraft i att anlÀgga grundlÀggande sprÄkliga förmÄgor. Det viktigaste som uttrycktes Àr att barnen fÄr möjlighet att kommunicera med andra.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter nÀr elever skriver faktatext, samt lÀrares förestÀllningar kring lÀs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om lÀs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar tvÄ skolor och har utförts i Ärskurs 3. FrÄn de bÄda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer frÄn varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jÀmförts med den text som anvÀnts som kÀlla för att utreda graden av reproduktiva inslag.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, frÄn första utkastet till den fÀrdiga produkten. I kursplanen för svenska stÄr att ett av de viktigaste uppdragen Àr att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmÄga kring skrivande, bÄde genom att lÀra sig bearbeta sina texter men ocksÄ genom att ta del av vad andra har att sÀga om texten. Det vill sÀga, bÄde utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den hÀr uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lÀrare och elev, nÀrmare bestÀmt den respons som lÀrare ger elever pÄ deras skrivna texter i Àmnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen Àr en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi Àven valt att studera hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Arbetets syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning utifrÄn likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för lÀs- och skrivutveckling mellan lÀrarstudenter pÄ högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lÀrare ute pÄ fÀltet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhÄller och anvÀnder sig av olika undervisningsmetoder. Resultatet av vÄr undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del pÄminner om det lÀrarstudenter pÄ högskolan i Kristianstad fÄtt med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekrÀftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för lÀs- och skrivutveckling utifrÄn barnets förutsÀttningar, genom att plocka det bÀsta ur varje erkÀnd metod. Resultatet visar ocksÄ att det inte bara Àr frÄgan om vilken metod som Àr bÀst lÀmpad för lÀs- och skrivutveckling, utan ocksÄ att pedagogens förhÄllningssÀtt till undervisningen Àr viktig, liksom miljön runtomkring det lÀrande barnet.

I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklÀrare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har pÄ elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har anvÀnts genom att fyra svensklÀrare pÄ högstadiet har intervjuats. DÀrefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lÀrarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar, vilka Àr:? Vad beskriver lÀrarna att de fokuserar pÄ i den skriftliga respons de ger till eleverna, pÄ vilket sÀtt ger de respons och varför?? Vilka effekter beskriver lÀrarna att deras skriftliga respons har pÄ elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges pÄ sina skriftliga framstÀllningar?Resultatet visar att lÀrarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

ProblemomrÄde: Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation? Teoretisk ram och metod: VÄr studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ huruvida baslÀromedel Àr tillrÀckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnÄende av lÀroplanens kunskapskrav i lÀs- och skrivundervisningen samt om det ger lÀrare möjlighet att arbeta utifrÄn aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie dÄ vi har observerat tvÄ undervisningstillfÀllen, intervjuat tvÄ lÀrare och sex elever pÄ tvÄ olika skolor i Ärskurs tvÄ samt analyserat de bÄda baslÀromedlenSprÄkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att baslÀromedlet inte uppfyller lÀroplanens samtliga krav eller möjliggör att lÀraren undervisar utifrÄn aktuell lÀs- och skrivutvecklingsforskning. UtifrÄn intervjuerna och observationerna kunde vi dÀremot dra slutsatsen att det Àr möjligt att nÄ kunskapskraven och arbeta utifrÄn aktuell forskning beroende pÄ lÀrarens didaktiska val i arbetet med baslÀromedlet..

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn pÄ sambandet mellan talsprÄk, skriftsprÄk och hur man anvÀnder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, fem och sex.Mitt val av Àmne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma Älder, klass och omrÄde. Detta har vÀckt ett intresse hos mig och en vilja att lÀra mig mer om sprÄkets komplicerade vÀrld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det Àr viktigt att barns kontakt med ordens vÀrld kommer tidigt och att upplevelsen Àr positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvÀrld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna pÄ att i större utstrÀckning ta in den i klassrummet. Jag har ocksÄ uppmÀrksammats pÄ att mÀnniskan Àr en social varelse, vilken lÀr i samspel med andra och att det Àr nÄgot vi bör ha i Ätanke dÄ vi trÀder in i klassrummet..

SkrivsvÄrigheter uppmÀrksammas alltmer i skolans vÀrld i dagens samhÀlle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lÀrare. Forskare menar att det skrivna sprÄket Àr en viktig förutsÀttning för att kunna kommunicera med omvÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att lÀrarna hjÀlper de elever som har skrivsvÄrigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock Àr detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvÄrigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, dÄ eleverna oftast inte vill skriva nÄgonting, dÄ de anser det skrivna fult och olÀsligt.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nÄtt toppresultat i samtliga tre kunskapsomrÄdenmatematik, naturkunskap och lÀsförstÄelse hos 15-°©??Äriga elever. Jag villeundersöka hur lÀrare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftsprÄket och den inledandelÀsinlÀrningen spelar stor roll för hur barnens lÀsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag anvÀnde mig av tvÄ enkÀter nÀr jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lÀrare uppfattar att de arbetat med lÀs-??? ochskrivutveckling under elevernas första skolÄr.