Denna uppsats Àmnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lÀrare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en resursskola. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp dÀr samma frÄgor stÀlls till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder pÄ att personerna som arbetar pÄ resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande ÄtgÀrder Àr av högsta betydelse för att generera framgÄng i lÀs- och skrivutveckling. Vidare visar Àven resultaten att personalen pÄ resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgÄng till resurser i olika former. FrÄnvaron av sprÄkliga förebilder Àr dock nÄgot som personalen lyfter fram som en brist pÄ resursskolan.

Magisteruppsats i svenska som andrasprĂ„k H2SVA15 hpVt 2014Handledare: Anna LyngfeltÅsa Wengelin.

Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt sprÄk samt sin lÀs- och skrivförmÄga behöver de goda förebilder. Genom vÄr utbildning har vi tagit del av hur höglÀsning möjliggör för lÀraren att vara en lÀsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna sprÄket kan frÀmja elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. I vÄr studie har vi undersökt höglÀsning som verksamhet i skolans första Är genom att identifiera samband mellan vad, nÀr och varför lÀrare lÀser högt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi genom intervjuer av lÀrare erhÄllit den data som ligger till grund för vÄrt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, nÀr och varför lÀrare anvÀnder höglÀsning i verksamheten. De rÄdande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrÄn om höglÀsning anvÀnds som integrerad del av undervisningen eller inte.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrÄn ett tal-, lÀs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lÀrare pÄ olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. UtifrÄn studien har vi sett att samtliga lÀrare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, lÀs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock Ät och under flera observationer har vi ocksÄ kunnat konstatera att lÀrarna "inte lever som de lÀr" utan att miljön ser ut pÄ ett annat sÀtt Àn vad de sÀger sig vilja efterstrÀva..

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var vÄr övertygelse om att sjÀlvförtroendet inverkar vid elevers lÀs- och skrivutveckling. Syftet med arbetet var att göra en jÀmförelse mellan författares och verksamma pedagogers syn pÄ vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevens sjÀlvförtroende i samband med lÀs- och skrivutveckling. För att kunna göra denna jÀmförelse genomförde vi intervjuer med verksamma pedagoger och tog pÄ sÄ vis reda pÄ deras Äsikter. Undersökningen visade att alla pedagogerna tyckte att elevens sjÀlvförtroende pÄverkar dess lÀs- och skrivutveckling vilket Àven förstÀrks av författarna i litteraturgenomgÄngen. De faktorer som, enligt de intervjuade pedagogerna, Àr betydelsefulla för elevens sjÀlvförtroende Àr frÀmst hemmet och förÀldrarna, krav och beröm.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med försenad lÀs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad lÀs- och skrivutveckling kan bero pÄ, hur man som lÀrare kan arbeta med att förebygga svÄrigheterna och vad svÄrigheterna kan fÄ för konsekvenser lÀngre fram. LÀrarna har en viktig roll i att lÀra eleverna lÀsa och skriva för att förbereda eleverna pÄ det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lÀrare i olika Ärskurser för att se hur man arbetar med svÄrigheterna pÄ olika stadier.

I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Mitt syfte med arbetet Àr att undersöka hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av stöd i sin lÀs- och skrivutveckling i skolÄr ett, tvÄ och tre. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning i Àmnet, vad lÀroplanen sÀger om tal och sprÄk, lÀsutvecklingens olika dimensioner, olika inlÀrningsmetoder, monolog och ÄterberÀttande som skriftsprÄksstimulerande inslag samt motivationens och motorikens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen. Med hjÀlp av observationer av tre elever och en specialpedagog samt intervjuer av tvÄ specialpedagoger gör jag en beskrivning och analys av hur eleverna fÄr stöd och motivation i sin lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att om eleverna fÄr den hjÀlp och det stöd de behöver sÄ har de bÀttre förutsÀttning för att lÀra sig att lÀsa och skriva..

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

I en longitudinell studie har elever i Ärskurs 1 och 2 pÄ tvÄ olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre pÄ varandra följande projektÄr. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida trÀning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexÄrsklass pÄverkar deras lÀs- och skrivinlÀrning. Tre typer av test anvÀndes, under Ärskurs 1 administrerades UMESOL för kartlÀggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartlÀggning av psykolingvistiska fÀrdigheter. Under Ärskurs 2 kartlades elevernas lÀs- och skrivutveckling med UMESOL, ?lÀsning och skrivning?.

I detta examensarbete undersöks hur nÄgra lÀrare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare Är, samt hur de upplever att skrivandet pÄverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lÀrare deltagit genom en enkÀtundersökning, svaren har sammanstÀllts och analyserats. I studien har Àven intervjuer genomförts pÄ tvÄ yrkesverksamma lÀrare, dessa har transkriberats, sammanstÀllts och analyserats. Olika teorier samt arbetssÀtt baserat pÄ olika författares erfarenheter och pedagogiska förhÄllningssÀtt lyfts fram i denna studie, Àven hur de anser att de kan pÄverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter pÄverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket arbetssÀtt lÀraren vÀljer att anvÀnda.     Slutsatsen Àr lÀrarens förhÄllningssÀtt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter pÄverkar valet av arbetssÀtt..