Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta examensarbete behandlar hur man genom att anvÀnda en resonerande problemlösningsmetodik kan pÄverka elevers lÀrande och intresse. Den innefattar ocksÄ en studie om hur elever resonerar dÄ man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om brÄktal. Detta undersöks genom att jag har sammanstÀllt en lektionsserie dÀr elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mÀta huruvida frÄgestÀllningen kan besvaras har jag anvÀnt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkÀter och intervjuer med bÄde elever och lÀrare. En tendens jag sett i materialet Àr att klassrumsatmosfÀren pÄverkar elevers instÀllning till den resonerande metodiken bÄde utifrÄn ett lÀrande- och intresseperspektiv.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade pÄ olika inlÀrningsstilar pÄverkar elevers lÀrande och engagemang. Undersökningen Àgde rum i en klass 8 i LuleÄ kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlÀrningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrÄn de mest frekventa inlÀrningsstilarna i klassen. För att mÀta elevernas lÀrande och engagemang fick eleverna fylla i enkÀter och utvÀrderingar dÀr de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrÄn en lÀrande- och engagemangsaspekt.

Forskning visar att elevers syn pÄ sina egna kunskaper, deras osÀkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan pÄverka motivationen och lÀrandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar dÀrför denna studie till att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka elevers motivation till Àmnet matematik. Studien syftar ocksÄ till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som pÄverkar elevers motivation till matematik i Ärskurs ett, Ärskurs tre och Ärskurs sex. Studien Àr kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i Ärskurs ett, fyra i Ärskurs tre och fyra i Ärskurs sex. Tre observationer har ocksÄ genomförts under en matematiklektion dÀr de intervjuade eleverna deltagit.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sju lÀrare i Är 3-6 arbetar för att vÀcka elevers lÀsintresse och hur de behÄller elevernas lÀslust. För att fÄ svar pÄ detta har vi valt följande frÄgestÀllningar:-Hur gÄr lÀrarna tillvÀga för att fÄ eleverna intresserade av att lÀsa skönlitteratur?-Vad vill lÀrarna uppnÄ genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?-Hur har de intervjuade lÀrarnas arbetssÀtt förÀndrats för att vÀcka elevers lÀsintresse under deras verksamma tid som lÀrare?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi en intervjustudie med sju lÀrare som har nÄgon anknytning till skönlitteratur.I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lÀrarnas Äsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förÀndrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar Àven lÀrarna hur betydelsefull bland annat höglÀsningen Àr för att vÀcka lÀsintresse hos eleverna..

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Syftet med vÄr studie var att diskutera innebörder av de olika utgÄngspunkter som tidig lÀs- och skrivlÀrande ger för barnens fortsatta lÀs- och skrivutveckling. För att fÄ en förstÄelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollÀrare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus lÄg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Resultatet visade att de arbetade med sprÄkljudslekar, rim, ramsor och höglÀsning. Resultatet visade ocksÄ hur viktigt det vardagliga samtalet Àr för barnens tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Motivationen grundade sig pÄ den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförstÄelse och ett intresse för det skrivna sprÄket..

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

LÀroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i sÄvÀl övergripande mÄl samt specifika mÄl för olika Àmnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, nÄgot som skolan strÀvar efter. Vidare lyfts problem med lÀrare och elevers osÀkerhet inför denna form av undervisning tillika sÄ problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i tvÄ klasser, Ärskurs Ätta och nio, dÀr vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.

Denna studie frÄgar efter, vad det Àr som pÄverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen Àr empirisk och enkÀter har samlats in av 276 elever i Ätta skolor och tolv klasser. De tillfrÄgade har fÄtt svara pÄ fjorton frÄgor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: förÀldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser gÄr ofta att utlÀsa, dÀr exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges Àr beroende av elevens förutsÀttningar inför valet, d v s betyget, nÀrheten, det geografiska lÀget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lÀrarna, förÀldrarna, studie- och yrkesvÀgledaren och socialisationen med mera.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvÄrigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallÀrare och tvÄ pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har Àven en ansatsav socialkonstruktionism.TvÄ antagonistiska diskurser konstrueras utifrÄn informanternas framstÀllning av eleverssvÄrigheter: SvÄrigheter ligger hos skolan och SvÄrigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svÄrigheterna pÄverkas av faktorer sÄsom sociala förhÄllanden, skolans tillkortakommandegÀllande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Som lÀrare vill man hjÀlpa elever att lÀra sig sÄ mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet Àr dÀrmed att undersöka hur man som lÀrare kan stödja elevers lÀrprocesser. En utgÄngspunkt i studien Àr de tre lÀrteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete Àr ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frÄgestÀllningen har besvarats och tematiserats utifrÄn den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lÀrteoretiska perspektiv.Som slutsats kan man som lÀrare stödja elevers lÀrprocesser genom att anvÀnda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att anvÀnda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som vÀlkomnar misstag..

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..