Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlÀrarnas strategier för att stÀrka elevmotivationen. Studiens frÄgestÀllningar var hur uppfattarlÀrare begreppet motivation? Vilka faktorer pÄverkar enligt lÀrarna elevers motivation? Hurarbetar lÀrarna för att motivera eleverna? Metoden som tillÀmpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lÀrare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lÀrares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. UtifrÄn frÄgestÀllningarna sammanfattas studienmed att motivation Àr ett svÄrdefinierat begrepp, som anses stÄ i relation till andra begrepp sÄsom vilja, drivkraft, intresse och glÀdje. Motivation Àr viktig för elever, eftersom det driver demframÄt i deras utveckling och stimulerar deras lÀrande.

Tidigare studier visar att svenska elever har svÄrt för generaliseringar och förstÄelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.UtifrÄn ett förtest utvaldes Ätta elever till kvalitativa intervjuer, dÀr eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmÀnt hade svÄrigheter med detta.

VÄr uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. VÄrt syfte Àr att undersöka elever i Ärskurs 3 och deras lÀrares syn pÄ olikheter, mÄngfald och hur elevers olikheter enligt lÀrarna kan framstÄ som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna Àr och pÄ vilket sÀtt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om elevernas lÀrare var medvetna om elevernas resurser och hur de anvÀnde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera pÄ praktiska, sociala och teoretiska resurser.

Att eleverna fÄr lÀra sig att skriva Àr ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning under tiden pÄ LÀrarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första Ären i grundskolan Àgnas Ät att lÀsa, samtala och skriva. Det har fÄtt oss att fundera kring hur lÀrare fortsÀtter att arbeta med skrivandet. VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att fördjupa förstÄelsen för och utveckla kunskaper om hur lÀrare ser pÄ den fortsatta skrivutvecklingen i skolÄr 4-6. Syftet Àr ocksÄ att utveckla förstÄelse för vad lÀrare anser vara viktig kunskap i Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av livsberÀttelser fÄ en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden Àr en livshistorieansats med tyngdpunkt pÄ elevers syn pÄ sin skolsituation och lÀrande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hÄllning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebÀr att verkligheten, kunskap och lÀrande skapas i social samverkan.Arbetet bygger pÄ en empirisk studie av tvÄ elevers berÀttelser om sin skoltid. Eleverna gÄr bÄda i Ärskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom omrÄdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och förÀldrars syn.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka om man kan öka elevers intresse för Ă€mnet teknik dĂ„ man arbetar temainriktat med VA-system i deras nĂ€rmiljö. Undersökningen genomfördes med 15 elever i Ă„r nio vid Svansteins Centralskola i ÖvertorneĂ„ Kommun under sju veckor tid. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete, med teoristudier, studiebesök och modellbygge, dĂ€r de fick undersöka hur VA-systemet var uppbyggt i deras by. De mĂ€tmetoder vi anvĂ€nde oss av var enkĂ€ter, intervjuer samt observationer. VĂ„r undersökning visar att ett temainriktat arbetssĂ€tt inom teknik bidrar till att öka elevers intresse för Ă€mnet teknik..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vÄr undersökning var att se hur delaktiga eleverna Àr i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rÀtt till en likvÀrdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende pÄ de förutsÀttningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats Àr överens om vad begreppet delaktighet innebÀr.

Detta arbete Àr en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte Àr att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen Àr att arbetsformen kan vara ett inlÀrningshinder om eleverna bara fÄr arbeta efter denna metod..

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur lÀrare i Är 1-3 tar hÀnsyn till elevers olika lÀrstilar i lÀs- och skrivundervisningen. VÄr frÄgestÀllning Àr om lÀrare har de olika lÀrstilarna i Ätanke i lÀs- och skrivundervisningen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort djupintervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norr- och VÀsterbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna tar hÀnsyn till elevers olika lÀrstilar i lÀs- och skrivundervisningen genom att de har stor variation i arbetssÀtt och varvar teori och praktik, men de gör det utan vetskap om att de i grunden utgÄr frÄn olika teorier. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om att elever lÀr med olika sinnen och att variationen Àr av största vikt..

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhÀllet stÀller pÄ lÀskunnighet behöver de kunna ta till sig innehÄllet i det de lÀser med god lÀshastighet och förstÄelse och de behöver kunna reflektera kring det lÀsta. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmÄga och lÀsförstÄelse pÄverkas av att arbeta med skönlitterÀra texter och textsamtal utifrÄn en metod som kan kallas reflekterande lÀsning och skrivning. Anledningen till detta Àr att jag vill ta reda pÄ om arbetssÀttet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för nÀrvarande.                      Genom en litteraturgenomgÄng av sprÄkets betydelse för mÀnniskans utveckling, lÀs- och skrivutveckling, nÄgra olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i Är 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmÄga och lÀsförstÄelse. Jag tar ocksÄ upp svÄrigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bÀttre pÄ att reflektera kring skönlitterÀra texter och att dessa reflektioner kan leda till en bÀttre förstÄelse för det lÀsta.

Syftet med arbetet Àr att upptÀcka vilka förestÀllningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergÄngen mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen anvÀndes enkÀt och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svÄrigheter med att översÀtta frÄn en representationsform till en annan men Àven att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svÄrigheter dessa elever har..

VÄr intention var att undersöka lÀrares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade pÄ tre ben, en teori om lÀrande, en teori om sprÄk samt cykeln för undervisning och lÀrande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 Är sedan. Idag anvÀnds den över hela vÀrlden. Pedagogiken hade som mÄl att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som lÄg till grund för vÄr studie var kvalitativa intervjuer.