Rapporten beskriver vad sjÀlvförtroende Àr, vad styrdokumenten sÀger, hur det uppkommer och stÀrks samt hur viktig lÀrarens roll Àr för elevers sjÀlvförtronde. Den beskriver vidare att sjÀlvförtroendet Àr en av de viktigaste grundförutsÀttningarna för en individs vÀlbefinnande och för det livslÄnga lÀrande. Vi ville undersöka lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers sjÀlvförtroende, samt hur lÀrare upplever att de stÀrker elevers sjÀlvförtroende i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lÀrare i en liten skola i Norrbotten.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssÀtt och verktyg motiverar eleverna att utveckla lÀs- och skrivkunskaper. De arbetssÀtt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning Àr socialt samspel, IKT och lÀsförstÄelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande bÄde kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. UtifrÄn artiklarna har vi uppmÀrksammat att IKT, lÀsförstÄelsestrategier och det sociala samspelet Àr stöttning för eleverna. Stöttningen krÀvs för att motivera eleverna att klara av de alltför svÄra uppgifterna som de annars kÀnt olust inför.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

Den Àndrade synen pÄ lÀrarrollen i samhÀllet skapar andra förvÀntningar pÄ lÀrarens kompetens. Syftet med undersökningen Àr att ge insikter om elevers förvÀntningar gÀllande kompetensen hos lÀrare. Undersökningens fokus ligger pÄ hur elever vÀrderar vikten av social kompetens hos matematiklÀrare jÀmfört med Àmneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vÄr uppfattning finns det begrÀnsad forskning rörande elevers syn pÄ lÀrares kompetens. Vi valde dÀrför att genomföra en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.

Synen pÄ skönlitteraturlÀsning i skolan har Àndrats genom tiderna frÄn kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen har vi blivit medvetna om att det Àr lÀttare i teorin Àn i praktiken att fÄ alla elever att vilja lÀsa. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers lÀslust, samt hur kunskap om detta pÄverkar lÀrares förmÄga att handleda elever att genom ökad lÀslust ta del av skönlitteraturens kunskapskÀlla.Litteraturen pekar pÄ olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svÄrigheter med lÀsteknik och lÀsförstÄelse, lÀrares engagemang och arbete, yttre och inre förutsÀttningar i klassrummet, lÀsning och bearbetning av olika slag, bokval som fÀngslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lÀrares planering och arbete med att handleda elever till ökad lÀslust. LÀrares kÀnnedom om elevers lÀrande och om skönlitteratur Àr utgÄngspunkt för lÀrares uppdrag att arbeta för elevers lÀslust.Metoden vi valde för vÄr undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan Àr viktiga för elevers lÀslust..

Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslÀrares tankar om olika vÀgar att skapa framgÄng i lÀsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klasslÀraren har god kunskap om barns lÀs- och skrivutveckling och arbetar pÄ ett strukturerat och varierat sÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 1, dÀr det sker en integrering av bÄde ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, dÀr man gör eleven delaktig i sitt eget lÀrande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lÀra och kÀnslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillÄtande attityd som betydelsefullt för elevens sjÀlvbild, dÀr ett flexibelt arbetssÀtt och ett dynamiskt samarbete med speciallÀraren eller specialpedagog, dÀr nÀrheten och den dagliga kommunikationen Àr en styrka, bÀst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i Är 1 förekommer men Àr ingen sjÀlvklarhet för alla elever dÀrför Àr det ett viktigt utvecklingsomrÄde dÀr skolan som en sjÀlvklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter denna möjlighet.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare undervisar för att stimulera elevers lÀslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare frÀmst anvÀnder ett varierat arbetssÀtt för att stimulera elevers lÀslust, men Àven lÄter eleverna vÀlja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas lÀslust anser lÀrarna att de mÄste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat. .

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄsprÄkiga elevers kommunikation under tvÄ olika laborationer sÄg ut, hur laborationsuppgiftens utformning pÄverkade dessa elevers kommunikation och Àven hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehÄllet. Elever i Ärskurs 7 observerades och spelades in pÄ band vid tvÄ skilda laborationstillfÀllen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfÀllet. Undersökningen tyder pÄ att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utstrÀckning pÄverkas av laborationens utformning och innehÄll..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Denna studie kretsar kring tre andrasprÄkselevers samtal om texter. Studien Àr inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andrasprÄkselever? Hur pÄverkar elevers textsamtal kvaliteten pÄ skriftlig produktion av berÀttande text? Vad kan jag som lÀrare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som anvÀnts Àr dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framvÀxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som anvÀnts Àr dels utifrÄn Holmberg & WirdenÀs (2010) och dels utifrÄn Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men ocksÄ avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berÀttelse kan utvecklas.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser pÄ lÀxan i allmÀnhet och i synnerhet matematiklÀxan. Med ett fokus pÄ vilka olika typer av lÀxor det finns bÄde i allmÀnhet men Àven inom matematikÀmnet. Fokus har Àven legat pÄ hur lÀxor i matematik pÄverkar elevers motivation och prestation i matematikÀmnet.  Studien bestÄr av tolv artiklar och rapporter som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna. Vi har fokuserat pÄ studier gjorda pÄ elever i Ärskurs 4-6, men har anvÀnt artiklar och rapporter som diskuterar andra Ärskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra Ärskurser.

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till LÀsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lÀrande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..