Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga elevers svÄrigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjÀlp av en diagnos och en enkÀt ville jag undersöka elevers begreppsförstÄelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar pÄ att en del elever har Ätskilliga brister nÀr det gÀller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter pÄ nÀr de löser matematikuppgifter Àr textförstÄelse, matematiska begrepp, talförstÄelse och uppmÀrksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svÄrigheter i matematik inte tycks ha nÄgot större inflytande över deras instÀllning till matematik..

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att lÀraren i snitt tar tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begrÀnsas till att svara pÄ de frÄgor som lÀraren stÀller. Tidigare studier pÄpekar att det finns samband mellan hur lÀraren formulerar sina frÄgor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarens frÄgor under den lÀrarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som anvÀnder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktÀr pÄverkar elevers svar. Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr videoanalys har tillÀmpats som metod. Det har analyserats tvÄ filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

MÄnga patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom sÄvÀl som psykologiska sÄsom Ängest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjÀlpa patienter att bearbeta kÀnslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementÀra behandlingsmetoden bildterapi och sjÀlvstÀndigt bildskapande och dess effekt vid vÄrd av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils? use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmÄgor och olika sÀtt att lÀra. Skolans uppgift Àr att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlÀrningsmiljö. Vi har studerat lÀrares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lÀrarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har Àven försökt fÄ svar pÄ om, och i sÄ fall hur, den specialpedagogiska kompetensen anvÀnds i detta arbete.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

I uppsatsen studeras tre elevers litterÀra kompetens utifrÄn sambanden mellan lÀsning av skönlitteratur och eget litterÀrt skrivande inom gymnasiekursen LitterÀr gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla sprÄk och litteratur som tvÄ samspelande aspekter i en helhetssyn. I LitterÀr gestaltning integreras lÀsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan Àven antas vara intresserade av bÀgge delar. Det Àr sÄledes vÀxelverkan mellan de tvÄ aktiviteterna lÀsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utlÀsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterÀra kompetens ut? Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀnder jag fyra faser av litterÀra förestÀllningsvÀrldar samt en teoretisk modell av litterÀr kompetens.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har vi sökt svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultatet visar att elevens intresse av Àmnena har stor betydelse. Dessutom pÄverkas elevens lust att lÀra av lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram mÄnga förslag pÄ hur vi som lÀrare kan göra för att fÄ vÄra framtida elever att kÀnna motivation och lust att lÀra. Förslagen som ges berör i första hand lÀraregenskaper, undervisningssÀtt och lektionsupplÀgg. Dessutom visar bÄde intervjuerna och litteraturstudien att humor och glÀdje Àr nÄgot som skapar lust i skolan.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lÀrare ser pÄ om elevers sjÀlvförtroende och identitet hör samman med utseendemÀssiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. LÀrarna ser olika pÄ hur elever pÄverkas av ideal frÄn exempelvis reklamen. Dessutom har lÀrarna olika sÀtt att arbeta för stÀrka elevers sjÀlvförtroende, i detta arbete kategoriseras lÀrarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..

I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lÀrarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkÀtundersökning som genomfördes en gymnasieskola i tvÄ olika klasser. Deltagarna var i Äldern 18-19 Är. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mÀta upplevt lÀrarstöd/acceptans, upplevt förÀldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lÀrarstöd/acceptans och skolmotivation.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lÀrare resonerade kring elevers motivation och sjÀlvbild med inslag av och koppling till inlÀrning, frÀmst lÀsinlÀrning. UtifrÄn erfarenheter frÄn VFU har skillnaderna i elevers olika motivation pÄverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser nÄgon mening med vissa Àmnen eller uppgifter och inte tycker det Àr roligt att gÄ till skolan. Detta beteende har fÄngat vÄr uppmÀrksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och sjÀlvbild.FrÄgestÀllningarna i studien var:Hur resonerar lÀrare kring elevers motivation till lÀsning?Hur upplever lÀrare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lÀrare att elevers motivation och sjÀlvbild har för lÀsinlÀrningen?För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lÀrare frÄn grundskolans tidigare Är med varierande Älder, Àmnesbehörigheter och antal Är i yrket.

Mitt examensarbete handlar om hur verksamma pedagoger uppfattar elever med dyslexi och hur de ser pÄ dessa elevers lÀrande. I min bakgrund framgÄr dyslexins historik, skillnaden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter, orsaker till problemet samt pedagogiska perspektiv. För att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dyslektiska elever har jag genomfört tre intervjuer pÄ tre olika skolor. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera pedagogernas synsÀtt. Till min hjÀlp har jag utformat olika frÄgestÀllningar som komponerats utifrÄn mina forskningsfrÄgor: Vilka specialpedagogiska perspektiv finns representerade i pedagogernas synsÀtt och vilka konsekvenser för elevernas lÀrande har de olika perspektiven? Vilka svÄrigheter och möjligheter beskriver pedagogerna? Hur kan pedagogerna relatera till lÀroplanen och en eventuell handlingsplan? Resultatet frÄn intervjuerna visar att samtliga pedagoger ser elever med svÄrigheter istÀllet för elever i svÄrigheter, samt att de försöker se problematiken som lÀs- och skrivsvÄrigheter istÀllet för dyslexi.