Syftet med denna studie är att studera elevers svårigheter i hanterandet av matematikuppgifter gällande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnående- och strävansmål. Kvalitativt inriktade intervjuer har använts som undersökningsmetod, då studiens huvudsakliga syfte har varit att på djupet undersöka och ge exempel på elevers förståelse. Elevsvaren har analyserats utifrån hur representationsformer, begreppsuttryck och innehåll används gällande omkrets, area och kursplanens mål. Eleverna visar svårigheter gällande omkrets- och areamätning och areakonservering, vilket utgör uppnåendemål inom målet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjälp av grundläggande matematiska begrepp. Elevernas förståelse ökar när de får visa och förklara sin förståelse muntligt och med hjälp av bilder..

För att elever ska uppnå målen i matematik under lågstadiet krävs inte endast förståelse i matematik utan även förståelse för läsning och språk. Från bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att lärare inte lägger fokus på detta lärandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver fråga om hjälp för att förstå vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av läraren.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet. Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande. .

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid användning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror på att undervisningen i matematik oftast är läromedelsstyrd utan variation i arbetssätt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för ämnet matematik. Undersökning gjordes i två olika klasser i Luleå kommun och i Kalix kommun, år fem ?sex och år fyra.

SammanfattningTrots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt.

Syfte: Syftet är att belysa kunskapsmässiga faktorer i år fem som kan vara särskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgången redogörs för en didaktisk ämnesteori som tar sin utgångspunkt i individualisering och som betonar elevens förståelse för matematik. Vidare redogörs för olika sätt att se på bedömning och för svårigheterna med en likvärdig betygssättning.Metod: Studien är kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingått i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för år fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskole­klass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom områdena taluppfattning och aritmetik har blivit sämre. I denna uppsats står därför taluppfattning, med multiplikation som utgångspunkt, i fokus. Syftet med det här arbetet har varit att analysera hur olika läromedels framställning av räknesättet multiplikation samt strukturering av inlärningen av de grundläggande multiplikationskombinationerna kan påverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara på vårt syfte har vi gjort en läromedelsanalys av fem olika läromedel i matematik, avsedda för åk 1-3. Resultatet pekar på att några av de analyserade läromedlen framställer multiplikation på ett begränsat sätt vilket kan antas ha negativ inverkan på elevers möjlighet att utveckla förståelse för räknesättet multiplikation och därmed också på taluppfattningen.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera två lärares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lärarnas intryck från sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lärarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. Lärarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nå målen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlärarna upptäcker elevernas förmågor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrån femteman.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.