Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska Elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader.

Matematikundervisning på grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptäcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har även en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett särskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlärning. Pedagoger kommer emellanåt i kontakt med elever i inlärningssvårigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt pedagogen kan agera för att underlätta för elever i inlärningssvårigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlärningssvårigheter i matematik.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare.

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder?Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007.

Detta konsumtionsarbete kartlägger delar av den forskning som gjorts om elevers lärande i matematikundervisning via problemlösning. Både svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt på internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att få fram ett så aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte är att utreda hur elevers lärande påverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsättningar påverkas olika av ett sådant arbetssätt. Resultatet redogör dels för forskning som påvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan påverka lärandefaktorer positivt.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Syftet med vår undersökning var att se om särundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sätt att förbättra elevers tilltro till den egna förmågan i ämnet matematik. Undersökningen ägde rum i en nia på en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förändra något i undervisningen, bara i gruppsammansättningen för att se hur eleverna reagerade på det motsatta könets frånvaro. Vi använde oss av intervjuer och observationer för att få en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbättrade tilltron till den egna förmågan..

Syftet med vår rapport var att kartlägga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att få en bild av vad lärarna anser att tala matematik är. Undersökningen genomfördes på en skola i Haparanda hösten 2005 med elever från år 6-9 samt deras lärare i ämnet matematik. Vi har använt oss av enkätundersökningar och observationer för att få en helhetsbild av läget. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarna anser att det är viktigt att tala matematik men att undervisningens uppläggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har även kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svårt och ointressant ämne och att elevernas kunskaper i ämnet minskar. Undervisningssättet är läroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestämmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bättre lärande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vad eleverna tycker främjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lära sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lärande. Undersökningen i enkätform genomfördes i årskurs 1 på gymnasiet bland sju klasser på praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska tråkigt men relativt lätt ämne och att mer variation på arbetssättet under lektionerna skulle främja elevernas motivation och intresse för matematik.

Vårt syfte med detta arbete var att lära mer om infärgning som undervisningsmetod och hur detta på verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infärgning mellan matematik och byggämnet i två klasser på Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet påverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundläggande för motivation och undersökte detta med två stycken standardiserade enkäter. På grund av faktorer som inte ligger inom vår kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen.