Med examensarbetet vill jag underso?ka med ett holistiskt synsa?tt pa? hela livscykeln av ljuset vilka krav en modern anva?ndare har av ett cykelljus och hur dessa anspra?k kan a?stadkommas.? Fo?r att skapa ett cykelljus som fungerar fo?r en modern cykelanva?ndare utifra?n deras krav och behov samt tar ha?nsyn till alla stakeholders fo?rva?ntningar. Fo?rst go?r jag en grundlig research pa? historiska cykelbelysningar och vad som finns idag, jag kommer att skapa ett ITK och go?ra Trendanalyser samt Brain- storming, Scenario och Personas. Sedan kommer jag att laborera med Ljust- ester innan jag ga?r o?ver till formgivningen da?r jag kommer att anva?nda mig av 3D Modeller.

Den hÀr studien undersöker formuleringar i en skolas ÄtgÀrdsprogram och hur skolans anstÀllda som Àr knutna till programmet uttrycker sig kring innehÄllet i det samt vilken inverkan synen pÄ elevers svÄrigheter kan ha pÄ dessa ÄtgÀrdsprogram. Syftet Àr att belysa hur nÀra ÄtgÀrdsprogrammen de anstÀllda stÄr samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa Àr formulerade som de Àr och hur det kan komma sig att de anstÀllda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in frÄn sÄvÀl ÄtgÀrdsprogram som de anstÀllda. För insamling av data ifrÄn skolans personal anvÀndes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av ÄtgÀrdsprogram och de anstÀlldas uttryck har mynnat ut i Àr ÄtgÀrdsprogram, elevers svÄrigheter samt arbetet med elevers svÄrigheter.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare pÄ en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhÄllningssÀtt kring elevers kunskapsinhÀmtning baserat pÄ identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju anvÀnts som metod. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar Àn just jag Àmnade fokusera pÄ. Vidare kan det konstateras att lÀrarna arbetar med identitet men att det Àr ett mÄngtydigt begrepp, och kan sÄledes tolkas och tillÀmpas pÄ olika sÀtt..

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

SammanfattningMusiklÀrares Digitala Verktyg ? en studie om musiklÀrares anvÀndande av digitala verktyg i musikundervisning för funktionsnedsatta elever, av Tobias Hagström, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid UmeÄ universitet, Estetiska institutionen.Antal sidor 58.I denna undersökning intervjuar jag fem lÀrare pÄ tre olika sÀrskolor varav en kulturskola. Detta i syfte för att ta reda pÄ hur informanterna anvÀnder sig av digitala verktyg i deras musikundervisning och fÄ kunskaper om de digitala instrument som finns tillgÀngliga i musiksalen för funktionsnedsatta. Informanterna jag intervjuade har allt frÄn ett Ärs yrkeserfarenhet i Àmnet till 34 Ärs erfarenhet och det Àr endast tvÄ av dem som Àr utbildade musiklÀrare. Undersökningen Àr av kvalitativ art och bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

Den hÀr uppsatsen handlar om tvÀrflöjtsundervisning inom suzukimetoden och om de barn som deltar i den. Det Àr en fallstudie som beskriver elevernas, förÀldrarnas och lÀrarnas uppfattning om suzukimetoden och min tolkning av undervisningen som jag har observerat. Jag har genomfört min undersökning pÄ en suzukiskola i Sverige dÀr jag har intervjuat 8 flöjtelever och den ena av deras förÀldrar samt deras tvÄ lÀrare. I resultatet beskriver jag förÀldrarnas situation utifrÄn yrke och musikintresse. I undersökningen framkommer att suzukimetoden upplevs som mycket positiv av dessa elever, förÀldrar och lÀrare.

Syftet var att undersöka och jÀmföra grundskollÀrares syn pÄ elevers lÀrande, elevers skolsvÄrigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende pÄ ÄtgÀrder och specialpedagogers uppgifter i tvÄ skolor dÀr man organiserat den specialpedagogiska verksamheten pÄ olika sÀtt. Metoden som anvÀndes var kvantitativ dÀr 31 grundskollÀrare besvarade en enkÀt. Resultatet visade att lÀrarna ansÄg att olika faktorer Àr viktiga för elevers lÀrande, men att faktorer som rör lÀrare och undervisning kom i frÀmsta rummet. Brister i dessa gÀllde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvÄrigheter. DÄ var det istÀllet svÄrigheter/brister hos eleven som frÀmst sÄgs orsaka skolsvÄrigheter.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga elevers svÄrigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjÀlp av en diagnos och en enkÀt ville jag undersöka elevers begreppsförstÄelse och deras attityder till matematik. Resultaten pekar pÄ att en del elever har Ätskilliga brister nÀr det gÀller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter pÄ nÀr de löser matematikuppgifter Àr textförstÄelse, matematiska begrepp, talförstÄelse och uppmÀrksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svÄrigheter i matematik inte tycks ha nÄgot större inflytande över deras instÀllning till matematik..

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att lÀraren i snitt tar tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begrÀnsas till att svara pÄ de frÄgor som lÀraren stÀller. Tidigare studier pÄpekar att det finns samband mellan hur lÀraren formulerar sina frÄgor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrarens frÄgor under den lÀrarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som anvÀnder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktÀr pÄverkar elevers svar. Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr videoanalys har tillÀmpats som metod. Det har analyserats tvÄ filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur genus - vÄrt socialt skapade kön skapas i en musikpedagogisk verksamhet. Finns det nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors intresse i Àmnet musik, val av instrument eller agerande i undervisningen? Hur bemöter eleverna varandra, hur bemöter lÀraren eleverna och tvÀrtom ur ett genusperspektiv? Studien utfördes pÄ en grundskola i klasserna sju och nio med hjÀlp av observationsmetoden och videokamera. Resultaten visade pÄ skillnad mellan könen genom att pojkarna generellt dominerade musiklektionen genom att prata, brÄka och ta mer uppmÀrksamhet Àn flickorna. Undervisningens innehÄll och lektionstid blev kraftigt negativt pÄverkad dÄ lÀrarens uppmÀrksamhet riktades Ät pojkarnas brÄk.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmÄgor och olika sÀtt att lÀra. Skolans uppgift Àr att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlÀrningsmiljö. Vi har studerat lÀrares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lÀrarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har Àven försökt fÄ svar pÄ om, och i sÄ fall hur, den specialpedagogiska kompetensen anvÀnds i detta arbete.