Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn ett sprÄksociologiskt perspektiv, undersöka eleversoch vuxnas attityder till det fula sprÄket i skolan. Informanterna Àr elever och vuxna som Àr verksamma inom Ärskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkÀter som metod, dÀr 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar Àven till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och Ärskurserna samt elever jÀmfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula sprÄket varierar beroende pÄ just kön och vilken Ärskurs de tillhör.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lÀrare. FrÄgestÀllningen rör relationens vÀrde för eleven och vadsom pÄverkar dess kvalitet. Undersökningen Àr gjord utifrÄn den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebÀr att relation och undervisning Àr beroende av varandra. I undersökningen anvÀndes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation Àr faktorer som Àr avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds i klassrummet för att frÀmja flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgÄr det att skolorna anvÀnder varierande arbetssÀtt för att frÀmja andrasprÄksinlÀrning men ocksÄ vilka arbetssÀtt som anvÀnds mest. Resultatet visar ocksÄ att skolorna har en positiv syn pÄ olika kulturella bakgrunder men Àven att skolorna anvÀnder sig av kulturerna i mindre utstrÀckning Àn vad studerad litteratur rekommenderar.Arbetets slutsatser Àr att lÀrarna Àr medvetna om arbetssÀtten och hur de gynnar flersprÄkiga elever samt att de Àr medvetna om att olika kulturer ocksÄ bör ha en större roll i undervisningen Àn de ges nu..

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

SammanfattningFlerstÀmmighet Àr ett Äterkommande begrepp i vÄr lÀrarutbildning. Vi anser att flerstÀmmighet Àr en viktig del för skolans kunskapsuppdrag. VÄr avsikt med examensarbetet har varit att fördjupa vÄr kunskap om flerstÀmmighet och hur det gestaltas i elevernas lÀs- och skrivlÀrande och att undersöka vilka olika uttryck av flerstÀmmighet som framtrÀder i klassrummet.Metoden för arbetet Àr en etnografisk forskningsmetod, dÀr vi valt att anvÀnda oss av deltagande observationer, kvalitativa intervjuer och i elevintervjuerna hade vi som utgÄngspunkt en mindmap. Vid analysen av vÄrt material framtrÀdde sedan fyra olika kategorier av flerstÀmmighet som blev centrala i vÄrt resultat och vÄr diskussionsdel.UtifrÄn vÄr undersökning och den forskningslitteratur vi tagit del av har vi funnit att det finns mÄnga tillfÀllen till flerstÀmmighet och att elevers erfarenhet tas tillvara pÄ. Det som vi sett Àr att elevers erfarenheter i Ànnu större utstrÀckning borde ingÄ i undervisningen.

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlÀrningssÀtt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel pÄ inlÀrningssÀtt och dels att empiriskt undersöka hur lÀrare tillgodosÄg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktÀr och innehöll tvÄ delar. En enkÀtundersökning som syftade till att kartlÀgga vilka olika inlÀrningssÀtt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lÀrarna tillgodosÄg dessa. Resultatet av undersökningarna pÄvisade att det dominerande sÀttet att lÀra sig bÀst pÄ utifrÄn de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

I lÀroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt fÄr delta i planering och utvÀrdering av undervisningen och utveckla sin förmÄga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien Àr en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket vÀrde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. ForskningsfrÄgan Àr: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte Àr att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstÄ vilken betydelse och vilket vÀrde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehÄllsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet Àr i lika mÄn beskrivningar av lÀrandet.

Grupparbete Àr en anvÀnd undervisningsmetod i skolan dÀr eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmÄgor för att lÀra sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lÀrande Àr sprÄket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrÄn elevers svÄrigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lÀrare att arbeta med formativ bedömning startades pÄ en skola i BorÄs Stad. Detta projekt pÄbörjades som ett svar pÄ den negativ statistik betrÀffande elevers skolprestationer som kommunen Ädragit sig i olika nationella jÀmförelser. Bedömning för lÀrande (BFL) blir sÄledes ett led i att försöka förbÀttra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur ett antal matematik- och sprÄklÀrareresonerar kring och anvÀnder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lÀrare resonerar kring och anvÀnder sig av formativbedömning. Studien visar att lÀrarna sÀger att de Àr positiva till arbetet med formativbedömning, Àven om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lÀrarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fÄtt ta del av inom ramen för projektet.