Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlÀrningsmöjlighet för elever. Jag vill förstÄ hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det pÄverkar elevers olika lÀrstilar. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: tas det hÀnsyn till olika lÀrstilar i klassrummets utformning? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans lÀroplans maktutövning pÄ eleven har förÀndrats frÄn en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad mÄlstyrd maktutövning. Detta leder till att lÀroplanen i högre utstrÀckning Àn tidigare försöker pÄverka ett visst utfall, vilket följaktligen förÀndrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att pÄverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens Àr att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhÄllanden, dÄ det dels blir svÄrare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt pÄ vem och varför, och dels blir svÄrare att skilja ut handlingar frÄn attityder. I min uppsats utgÄr jag frÄn frÄgestÀllningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans lÀroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rÀttigheter, skyldigheter och efterstrÀvansvÀrda egenskaper förÀndrats i och med övergÄngen till en mÄlstyrd skola?? och ?Kan vi utifrÄn svaren pÄ de tvÄ föregÄende frÄgorna dra nÄgra slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att pÄverka ett visst utfall har förÀndrats?? UtifrÄn en dokumentanalys, som dels bestÄr av en innehÄllsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att lÀroplanens maktutövning pÄ eleven bÄde har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Detta Àr en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stÀmmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det pÄverkar lÀslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det Àr hon eller han som pÄverkar vilka böcker som lÀses i skolan. Att man som pedagog har svar pÄ de didaktiska frÄgorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del speglar det eleverna efterfrÄgar, Àr bÄda viktiga aspekter i att gynna lÀslusten. Olika teorier om hur och varför man ska lÀsa presenteras för att dels visa hur man sett pÄ skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att lÀsa. Elevers efterfrÄgan har vi fÄtt fram genom att utföra en enkÀt i Ärskurs Ätta och nio i grundskolan och ett och tvÄ pÄ gymnasiet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur vÀl elevinflytande pÄverkar elevers motivation till lÀrande. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i Àmnet svenska i en klass i Ärskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vÄr undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att fÄ vara med och bestÀmma i skolan.

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper pÄ högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklÀrare pÄ olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att tvÄ av lÀrarna anvÀnde sig mer av sin improvisationsförmÄga i klassrummet, Àn av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje lÀraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lÀrarna anvÀnde sig av i klassrummet var dels att hitta svÄrare musikaliska utmaningar för dessa elever, men ocksÄ metoden att anvÀnda nÀmnda elever som hjÀlplÀrare. Resultatet visade ocksÄ att högt presterande elever fÄr mindre lÀrartid Àn andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lÀrare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att ocksÄ ge tid till detta i sin planering.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Joymusic i sÀrskolan - om förmÄgan att delta i musicerandet, av Lindie Boström och Elin Grunditz, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid LuleÄ tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lÀrande i PiteÄ. I denna uppsats studeras hur Joymusic kan pÄverka/förÀndra musikundervisningen i sÀrskolan. Efter att vid olika tillfÀllen befunnit oss i musiksammanhang med barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning men vÀljer vi att rikta in vÄr undersökning pÄ det teknologiska musikhjÀlpmedlet Joymusic. Joymusic Àr ett program som möjliggör och ökar förutsÀttningarna att kunna musicera för mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar. Studien genomförs i form av aktionsforskning pÄ tvÄ olika grundsÀrskolor med elever frÄn högstadiet.

Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn pÄ en bra lÀrare vilket jÀmfördes med deras lÀrares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptÀcka skillnader och likheter mellan de tvÄ elevgrupperna, samt mellan elever och lÀrare. Vi tillÀmpade en metod dÀr försökspersonerna fick utveckla sina egna Äsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kÀnnetecknar en bra lÀrare?. Vi anvÀnde textanalys som metod för att granska materialet.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans vÀrld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lÀrare ses prov som en nödvÀndighet och de vÀger tungt för betygssÀttningen beroende pÄ hur eleven presterar. Dock kan man ÀndÄ se att det varierar frÄn skola till skola hur tungt proven vÀger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ elevers förhÄllningssÀtt till prov i svenska, sÀrskilt lÀsförstÄelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i Ärskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrÄn Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den hÀr undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de fÄr lÀsförstÄelseprov i svenska, men Àven att det finns mÄnga fler olika sorters prov i svenska.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar pÄ att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolÀmnen men ocksÄ att pojkars och flickors attityder skiljer sig Ät. Denna studies syfte var att kartlÀgga elevers attityder till de naturvetenskapliga Àmnena för att kunna göra en jÀmförelse med tidigare undersökningar. Elever i Ärskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frÄgor i form av en enkÀt. KartlÀggningen visar pÄ att flertalet elever anser att naturvetenskap Àr viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta omrÄde nÀr de blir vuxna.

I den hÀr uppsatsen undersöks vilken betydelse lÀrares kön och Älder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande tvÄ frÄgestÀllningar:  ? Har lÀrares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?   ? Har lÀrares Älder betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?    För att besvara dessa frÄgor insamlades betygskataloger frÄn kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog Àr en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp dÀr det framgÄr vilket betyg eleverna har fÄtt pÄ kursen och vilken lÀrare som har satt betyget. Resultaten visade att lÀrarnas kön inte hade nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven gÄr pÄ fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lÀrare satte.

Syftet med vÄrt vetenskapliga arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs ett ser pÄ sin lÀsinlÀrning, samt vilka förestÀllningar lÀrare har om elevers lÀsinlÀrning. Forskningsbakgrunden presenteras under följande rubriker: lÀrandeteorier, barns lÀrande, lÀsinlÀrning, förutsÀttningar för god lÀsning samt ett urval av lÀsinlÀrningsmetoder. Semistrukturerade intervjuer tillÀmpades i inhÀmtandet av kvalitativa data. Respondenterna bestÄr av fyra lÀrare och sexton elever. I resultat- och analysdelen sammanfattas intervjuerna och resultatet frÄn de tvÄ respondentgrupperna jÀmförs.