I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

BAKGRUND:Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vihar analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad.

Examensarbetet behandlar faktorer kring finskspråkiga elevers tvåspråkighetsutveckling och bygger på elevernas perspektiv och erfarenheter. Empiriska fakta har samlats in genom intervjuer av nio högstadieelever i Språkskolan i Haparanda. Enligt studien är den tvåspråkiga omgivningen en starkt bidragande faktor till att eleven utvecklade sina språkkunskaper i flera avseenden. Språket som användes i naturliga situationer ansågs av eleverna som viktiga tillfällen för deras språkinlärning. Även om föräldrarnas och hemmets insatser hade en stor betydelse när det gällde elevernas språkinlärning och deras attityder till tvåspråkigheten spelade skolan en avgörande roll i det sammanhanget.

Individuell planering och dokumentation är ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsätter tolkning av läroplans- och kursmål. Dokumentation har ett nära samband med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lärande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Arbetet har även avsett att utvärdera ett projekt inom området dokumentation och titta på vilka lärdomar som tagits.

Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stärka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska användning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens förkunskaper och sedan utgår från dessa. I vår undersökning har vi velat få eleverna att sätta ord på sina tankar och ventilera eventuella problem så att vi tillsammans kan lösa dem, därigenom ska en ökad förståelse i matematik uppstå.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper..