Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudräkning genom undervisning i skriftlig huvudräkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjätteklass med 16 elever i älvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i två grupper med åtta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfällen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudräkning och hur de kan användas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjälp av skriftlig huvudräkning.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

I den offentliga verksamheten utgör budget främst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. På senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten från den privata sektorn om hur budget bör användas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sätter mer fokus på det mänskliga beteendet och deltagandet från budgetuppställandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn där man har upptäckt vikten av hur viktigt det är med inre effektivitet inom verksamheten för att också lyckas med att få en god yttre effektivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka öka elevers självkänsla på idrotten genom att låta dem få arbeta på sin egen nivå samt undersöka om genusperspektivet fått något utslag. Utvecklingsarbetet genomfördes under vår sju veckor långa verksamhetsförlagda utbildning med en klass i år åtta. För att få fram ett resultat i vår undersökning har vi använt oss av två olika mätinstrument, enkäter och intervjuer. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att man kan öka elevers självkänsla genom att låta dem arbeta nivåanpassat på idrottslektionerna. Vår slutsats är att det framförallt är tjejerna som har vunnit på att arbeta nivåanpassat på idrottslektionerna..

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till ämnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förändras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i årskurs tre och pågick under en period av fem veckor. Enkäter och observationer har legat till grund för undersökningen. Målet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.