Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande påverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Skellefteå kommun. För att se om jag uppnått mitt syfte använde jag mig av enkäter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrån olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansåg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare när de själva hade fått vara med och bestämma.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli åldrad och förlegad utan att ständigt hållas levande. Med ett växande och varierande samhälle bör IKT användas som ett naturligt arbetssätt i den förberedda miljön på Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lär barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan användas till. Då behöver de inte växa upp till passiva tonåringar, som sitter timtals framför bildskärmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte är att undersöka elevers förhållningssätt och deras användning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och på så sätt få fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvändningen av två klasser i en årskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan.

Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan.

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

   Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan.