Syftet med uppsatsen var att använda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstå elevers berättelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmåga skulle kunna förbättras avsevärt med hjälp av yoga kombinerat med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elever..

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose Elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

Vad är det som gör människor motiverade? Enligt psykologerna Maslow och Glasser så är det vår strävan för att uppfylla de behov som vi alla har. Dessa beskriver Maslow med hjälp av sin behovshierarki, där de mest grundläggande behoven som föda och trygghet kommer först och behoven som tex självförverkligande kommer högst upp hierarkin. För att nå de höga nivåerna i hierarkin måste de tidigare nivåerna av behoven vara tillfredställda. Glasser har på ett praktiskt sätt tillämpat behovsteorierna i skolan med framgångsrikt resultat. Jag har grundat mitt arbete på att elever måste ha de grundläggande behoven tillfredställda och nått högt upp i hierarkin för att vara motiverade till att ta till sig undervisningen i skolan. Frågeställningarna som jag besvarat är dessa: Är lärare medvetna om Elevers behov utifrån Maslows och Glassers perspektiv? Hur tillgodoser lärare elevers mänskliga behov enligt dem själva? Jag har intervjuat fem gymnasielärare för att ta reda på hur de ser på behoven och om de aktivt tillgodoser behoven i sin undervisning och i så fall på vilket sätt. Det som genomsyrade svaren som lärarna gav var en stor osäkerhet; de visste inte om de tillgodosåg behoven och var inte heller riktig säkra vad de skulle göra för att tillgodose dem.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare kan öka elevers motivation till läsning. Studien omfattade elva lärare i år 1-3, från fem skolor i Luleå kommun. Vi utförde undersökningen med hjälp av de informationsinhämtande metoderna: enkäter, intervjuer och observationer. Utifrån enkätsvaren valde vi ut fyra lärare för intervju. Dessa lärare hade intressanta svar med tanke på vårt syfte.

Samtidigt som elever i behov av särskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, något som ställer höga krav på klasslärares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien är att analysera klasslärares uppfattningar om deras möjligheter och begränsningar i matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på undersökningar som gjorts genom att intervjua åtta verksamma låg- och mellanstadielärare på två olika skolor. Resultatet visar att klasslärarna har goda möjligheter att underlätta matematikundervisningen.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten Elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga.

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

En studie av vilka utgångsfrågor elever i skolår 3-6 ställer när de ska arbeta med ett samhällsorienterande eller naturorienterande ämne. Studien visar vilka frågetyper som är mest frekventa och också på skillnader mellan pojkars och flickors frågor..

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.