Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera Elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom Elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påElevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

I denna rapport kartläggs attityder angående skolmedling på en mellanstadieskola i Norrbotten och då främst bland elever men också bland föräldrar och skolpersonal. Tyngdpunkten ligger på skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och socialt klimat..

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Syftet med studien var att undersöka lärares och Elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken.

Aktiva värderingar är ett pedagogiskt arbetssätt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner där elevernas förmåga att förstå olika åsikter, tänka kritiskt och inse konsekvenser tränas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av Elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras på två övningar i arbetssättet aktiva värderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkät. Resultatet påvisar att eleverna var mycket positiva till värderingsövningarna. Samtliga elever tyckte även att de fått möjlighet att ta ställning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom värderingsövningarna.

Aktiva värderingar är ett pedagogiskt arbetssätt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner där elevernas förmåga att förstå olika åsikter, tänka kritiskt och inse konsekvenser tränas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av Elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras på två övningar i arbetssättet aktiva värderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkät. Resultatet påvisar att eleverna var mycket positiva till värderingsövningarna. Samtliga elever tyckte även att de fått möjlighet att ta ställning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom värderingsövningarna.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om Elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;Hur ser några Elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål.

Uppsatsen handlar om Elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som kan påverka eleversattityder till skolmatematiken i skolår 4. Vi har även jämfört vårt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i åldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolår 4. Resultatet visar att eleverna harbåde positiva och negativa attityder till ämnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder är olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål..

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga gymnasieElevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna. Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som är mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och varför vissa redovisningsformer är mer förekommande än andra. Mer specifikt undersöks Elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers läsintresse. Genom en enkätstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskämnet och även belysa på vilket sätt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att läsa och lära. Uppsatsen undersöker också några lärares förhållningssätt till skönlitterär läsning i skolan samt deras attityder till användandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.Enkätundersökningen baseras på totalt 78 insamlade enkäter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen är bokrecensionen, detta framhåller såväl elev- som lärarresultaten. Bokrecensionens framträdande plats i svenskämnets litteraturundervisning kan bero på det faktum att skolan är inriktad på uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lärare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskämnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers läslust och läsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istället fått luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning främjar inlärningen hos eleverna. Den här uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt även i svenskämnet och jag vill framhäva vikten av att arbeta varierat för att fånga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Följande undersökning är genomförd genom en kvantitativ metod med enkäter som forskningsverktyg. Studien är gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hållbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jämförs och diskuteras sedan utifrån ett genusperspektiv. Resultaten påvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhållningssätt till hållbar utveckling mellan flickor och pojkar.