För patienter inom den palliativa vÄrden handlar vÄrdandet om att lindra symtom i form av smÀrta och annat lidande, bÄde fysiskt och psykiskt. Den palliativa vÄrden kan hjÀlpa patienter att fÄ en död som sÄ lÄngt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemÄl. VÄrden involverar patienter, anhöriga och sjukvÄrdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla Àr kÀnslomÀssigt inblandade. NÀr patienterna inte kan uppnÄ lindring frÄn deras lidande med hjÀlp av metoder som normalt anvÀnds kan palliativ sedering vara det sista alternativet som ÄterstÄr nÀr inget annat hjÀlper. Syftet Àr att undersöka och sammanstÀlla hur sjuksköterskors tankar, kÀnslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare Àr syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet pÄverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhÄllningssÀtt till lÀrande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhÄllningssÀtt till skolan samt kamrateffekter nÀr det gÀller motivation och prestation i skolan. Detta jÀmförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Denna undersökning har som avsikt att ta reda pÄ om Äsikts- och beteendeförslag runt mat och livsstil förmedlas via texter tillhörande tre företag som sÀljer matkassar med recept och ingredienser för middagar till ett visst antal personer i en vecka via sin hemsida. Metoden som anvÀnds Àr textanalysmodellen Appraisal som fokuserar subjektiva attityder i text. Studien utgÄr frÄn en konstruktivistisk sprÄksyn dÀr social praktik och sprÄk anses sammanlÀnkade. Resultatet visar att matkasseföretagen antyder att individen inte kan pÄverka eller lastas för tidsbrist i vardagen och att medvetenhet i matfrÄgor anses viktigt, specifikt hur mat ska betraktas definieras dock endast i vaga och allmÀnna beskrivningar..

Syftet med arbetet var att jÀmföra den svenska och den finlÀndska musikskolan i frÄga om elevurval och progression, och att beskriva musikskolelÀrares attityder till dessa frÄgor. Detta gjordes genom enkÀter till tvÄ musikskolor i Sverige och tre i Finland, och genom intervjuer av tvÄ musiklÀrare frÄn vardera land. Resultatet visade pÄ skillnader i styrramarna för musikskolan, och att de svenska musiklÀrarna i högre grad lade tyngdpunkten pÄ elevens personliga utveckling, medan de finlÀndska betonade musikkunskaper mer. Intervjuerna visade trots allt liknande Äsikter i de tvÄ lÀnderna, det Àr mer de yttre förutsÀttningarna som skiljer dem Ät..

I skolans styrdokument, Lgr 11, stĂ„r skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lĂ€rande. Genom en kvalitativ studie, gjord pĂ„ tre hem- och konsumentkunskapslĂ€rare samt 50 st elever i Ă„rskurs 8, innehĂ„llande intervjuer, observationer och enkĂ€tstudier, undersöker denna uppsats hur lĂ€rare anvĂ€nder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lĂ€rare och elever har till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet.Resultaten visar att bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r positiva till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet hem- och konsumentkunskap, men att det frĂ€mst Ă€r tiden och skolans ekonomi som styr hur det anvĂ€nds. Även faktorer som lĂ€rarens intresse, utbildning och bristen pĂ„ datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utstrĂ€ckning IT anvĂ€nds..

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r utformandet av Energibolagets jĂ€mstĂ€lldhetsplan. Syftet med utredningsarbetet var att undersöka vad de anstĂ€llda vid moderbolaget Energi inom Energikoncernen har för attityder till jĂ€mstĂ€lldhet generellt pĂ„ arbetsplatsen. Som metod anvĂ€nde vi enkĂ€ter i genomförandet av vĂ„r studie. UtifrĂ„n de anstĂ€lldas attityder utarbetade vi en konkret jĂ€mstĂ€lldhetsplan. Vi kom fram till att det finns mycket för Energibolaget att arbeta med vad det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor i organisationen.

Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrÄgor dÄ det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag vÀljer dÀrför att utbilda sina anstÀllda inom miljöfrÄgor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka mÀnniskors miljömedvetenhet mÄste man pÄverka deras attityder och frÄgan Àr om man kan göra det med hjÀlp av utbildning?Studier tyder pÄ att mÀnniskors attityder Àr mycket svÄra att pÄverka dÄ det finns flera faktorer som Àr kopplade till denna förÀndringsprocess. MÀnniskor verkar samtidigt pÄverkas av de vÀrderingar som finns i samhÀllet och att försöka förÀndra attityder med hjÀlp av kunskap kan dÀrför ses som överdrivet optimistiskt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon möjlighet att förÀndra mÀnniskors attityder till miljöfrÄgor med hjÀlp av utbildning.

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor pÄ fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien Àr gjord i en Ärskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfÀlle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrÄn rubriken ?Min önskedag?. Texterna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av textanalytiska metoder, med fokus pÄ tema, attityd och vÀrderingar.

Det övergripande syftet i denna studie Àr att belysa elevers erfarenheter av IKT-anvÀndningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i Äk 1 pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers anvÀndning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, fÄ kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet Àr effektivt samt ta reda pÄ vad lÀrare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas sjÀlvkÀnsla, beslutsfattande och hantering av kÀnslor tillsammans med information om droger som förebyggande ÄtgÀrd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstÄ den efterföljande fÀltstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers lÀsintresse kan stimuleras genom nÀrlÀsning och boksamtal. God lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse Àr en förutsÀttning för inlÀrning, vilket inte minst betonas i vÄra styrdokument. DÀrför ser vi som blivande lÀrare det som en utmaning och en nödvÀndighet att stimulera lÀsintresset hos vÄra elever. Undersökningen Àgde rum i Är 6, bestÄende av 24 elever och en klasslÀrare, under vÄr slutpraktik v. 40-47, 2002.

Denna C-uppsats Àr en studie av hur tvÄ pedagogers olika grunduppfattningar om elevers sprÄkutveckling (tal-, lÀs- och skrivutveckling) gör sig gÀllande i undervisningen pÄ tvÄ olika skolor i fyra Ärskurs 2 - klasser. Det Àr de bÄda pedagogernas undervisning och sÀtt att se pÄ lÀrande som stÄr i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka med vilka argument valet av lÀromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- lÀs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av tvÄ verksamma lÀrare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med lÀromedel och skönlitteratur i elevers sprÄkutveckling. VÄrt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.