Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för sprÄkinlÀrning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna anvÀnder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta pÄverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare Är. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet stÄr det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vÄrden av dementa i ÀldresjukvÄrden.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med Ätta deltagare frÄn Àldreboenden i Jönköpings lÀn. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom pÄverkade deras förstÄelse för anhöriga till demenssjuka. VÄrdpersonalen ansÄg att anhörigas kunskaper och Äsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmÄgor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svÄrt vid tids- och personalbrist.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Denna studie behandlar elever i Är 6. Det som undersöks Àr dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtundersökning med totalt 39 elever och Àven intervjuat 4 av dessa elever för att fÄ reda pÄ deras attityder. Deras lÀrare fick bedöma varje elevs prestationsnivÄ och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lÄgpresterande. Jag har sammanstÀllt resultat om deras attityd och Àven hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, att mÄnga tycker att det Àr lÀtt och att de Àr bra i Àmnet.

Karlholm, Anja. Svensson, Jakob.Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hÀlsofrÀmjande ledarskap. Attityder, kunskap och förvÀntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning nÄgra gymnasielÀrare har om andrasprÄkselevers attityder till skriftsprÄket och jÀmföra dessa med de svar sex andrasprÄkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade Àven till att undersöka lÀrares syn pÄ, och attityder till, undervisning av andrasprÄkselever samt hur de bedömer elevernas förutsÀttningar att uppnÄ angivna kursmÄl. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkÀter innehÄllande öppna frÄgor samt flervalsfrÄgor.Resultatet visade att lÀrarnas uppfattning till största delen skilde sig frÄn andrasprÄkselevernas. Det framgick ocksÄ att ÀmneslÀrare tenderar att skjuta över upplevda svÄrigheter pÄ eleverna.

Bakgrund: Sexualiteten Àr ett grundlÀggande behov för mÀnniskan och Àr pÄ grund av sin privata natur ett kÀnsligt Àmne. Det finns mÄnga fördomar kring Àldre och sexualitet och det Àr inte helt socialt accepterat att Àldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vÄrt samhÀlle Àr starkt förknippat med ungdom och Älderdom med asexualitet. MÄnga Àldre anser att det Àr sjukvÄrdspersonalens sak att föra sexualiteten pÄ tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvÀmt att diskutera sexualitet med sina patienter.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vÄrdpersonalens attityder gentemot Àldres sexualitet för att förstÄ attitydernas pÄverkan pÄ omvÄrdnaden.Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav tvÄ var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery.

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar experiment och laborationer inom Àmnet fysik. Ett annat syfte Àr att kartlÀgga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lÀrande. Som grund för detta examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning som genomförts pÄ 250 elever i grundskolans senare Ärskurser och gymnasieelever som lÀser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det Àr intressevÀckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lÀr sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stÀmmer vÀl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg Àn killar i samtliga Àmnen utom i Àmnet Idrott och hÀlsa. NÀr det gÀller elevers betyg i idrottsÀmnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. DÄ skolan, enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och mÀn ska ha lika rÀtt och möjligheter Àr det intressant att ta reda pÄ vad snedfördelningen av betygen kan bero pÄ. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsÀttningen i Àmnet Idrott och hÀlsa reproducerar ojÀmlikhet, och i sÄ fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, sÄsom betyg i förhÄllande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhÄllande till undervisningens innehÄll, har vi gjort en enkÀtundersökning med elever i Är 9. Vi har Àven gjort intervjuer med idrottslÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse för hur bedömningen och betygsÀttningen sker i Àmnet Idrott och hÀlsa.VÄr studie visar att bedömning och betygsÀttning i Àmnet Idrott och hÀlsa Àr starkt fokuserad pÄ elevers fÀrdigheter.

Under vÄr utbildning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsÀmnet, har vi ofta stött pÄ elever som upplever religion som ett mindre roligt och lÄgprioriterat Àmne. Elever Àr inte medvetna om varför de behöver lÀsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte dÀr. Vi har bÄda tvÄ spenderat vÄr verksamhetsförlagda tid pÄ skolor dÀr ?svenska ungdomar? varit mÀrkbart dominerande, dÀr har vi Àven fÄtt kÀnslan att elevers relation till andra religioner Àn kristendomen kÀnns obetydlig. De kan inte relatera till dessa pÄ samma sÀtt som exempelvis elever pÄ en mÄngkulturell skola dÀr elever varje dag mÄste samverka vilken religion de Àn mÄ ha, kan göra.

Syftet med denna studie var att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin identitet. Materialet som anvÀndes i studien för att belysa undersökningsfrÄgan bestod av en enkÀt som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen frÄn informanterna tolkades pÄ ett individuellt och generellt plan. I nÀsta steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgÄngspunkterna, som sökte förena sprÄk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmÄl och majoriteten av informanterna identifierade sig Àven med svenskan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida tesen att lÀroböcker i Àmnet religion i olika hög grad bÀr pÄ islamofobiska tendenser stÀmmer. FrÄgan som författaren söker att besvara Àr: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i lÀroböcker i Àmnet religion pÄ gymnasienivÄ? Den metod som anvÀnds Àr syftesrelaterad textanalys, viket innebÀr att syftet styr analysen. Den analysmodell som anvÀnds möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare anvÀnds analysmodellen för kartlÀggandet av öppna och stÀngda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta lÀroböckerna.

Uppsatsens titel: Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: Redovisning/FEK 591 Författare: Malin Fredin och Marie Nordström Handledare: Mikael Hellström Nilsson och Ulf Ramberg Kommun: Ängelholms kommun Fem nyckelord: kommunal, revision, attityd, kunskap, förtroendevald revisor Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att klarlĂ€gga attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen utifrĂ„n de granskades, fullmĂ€ktigeledamöternas och medias perspektiv Metod: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie av Ängelholms kommun genom att göra halvstrukturerade intervjuer med fullmĂ€ktigeledamöter, ordförande i nĂ€mnder och representanter frĂ„n lokala media. Vid analysarbetet utgick ifrĂ„n teorier som agentteori, accountability och responsibility samt intressentmodellen. Teoretiska perspektiv: VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter grundar sig pĂ„ agentteori, intressentmodellen, accountability och responsibility. Empiri: Vi redogör för de frĂ„gestĂ€llningar som besvarats vid vĂ„ra intervjuer. Slutsatser: Kunskaperna om den kommunala revisionen Ă€r goda för alla de grupper som vi undersökt Ă€ven om de varierar i viss mĂ„n.