BAKGRUND: Bakgrunden till detta examensarbete om just elevers inställning till läsning är för att jag själv alltid har funnit läsning som något roligt och som snart färdig lärare inser jag vikten av att läsa för varje elev och varje medborgare i vårt samhälle. Därför ville jag undersöka vad ett antal elever hade för inställning och vanor när det gäller läsning. Elevernas föräldrars inställning är en viktig påverkande bakgrundsfaktor för elevernas läsvanor och därför också viktig att undersöka.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad ett antal elever i årskurs 3-5 har för inställning till läsning.? Hur ser elevernas läsvanor ut, vad, var, när och hur ofta läser de?? Vilken betydelse har läsningen i skolan?? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor?? Vilken betydelse har läsningen på fritiden?? Hur ser föräldrarnas läsvanor ut, vad och hur ofta läser de?? Hur stor andel av föräldrarna läste för sina barn när barnen var yngre och hur stor andel läser fortfarande?METOD: Vid denna undersökning har enkät använts som metod. Eleverna har fått svara på en enkät och deras föräldrar har fått svara på en annan enkät.RESULTAT: Resultatet av studien visar att många av eleverna läser mycket både i skolan och på fritiden.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor. Vår undersökning bygger på en fallstudie vi genomförde i två klasser i skolår 3. För att få resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fått utföra vid tre tillfällen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen använt av oss öppna frågor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frågor med givna svar. Vår frågeställning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet ämne genom att ställa öppna frågor? Med resultatet från observationerna och elevernas testresultat har vi med hjälp av analys och vald litteratur kunnat besvara vår frågeställning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor..

Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige.

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas inställning till lek i skolans lägre årskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna använder leken i sitt dagliga arbete. Metodern är en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger på intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att samtliga pedagoger är positit inställda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär.Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter.Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers läsförmåga genom intensiv skrivträning. Med läsförmåga menar vi inte bara själva förmågan att kunna läsa utan även elevernas självförtroende, hur de upplever läsning samt deras läsförståelse. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i årskurs sju från en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sätt att lära.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förståelse, om graden av självinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterära texter ökade samt vad eleverna själva ansåg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever från den kommunala vuxenutbildningen i Luleå som alla läste Svenska på B-nivå. Metoderna som användes för att kunna dra slutsatser var tre enkäter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade både elevernas förståelse och grad av självinsikt, att deras intresse för skönlitterära texter inte ökade utan låg kvar på en relativt hög, konstant nivå samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..