Samhällets behov av naturvetenskapliga problemlösningar när de rör kemin ökar mer och mer, men ungdomars kunskaper och intresse för kemi har minskat det sista decenniet. Den kemididaktiska forskningen pekar ofta på brister och även om lärarens praktik har en avgörande betydelse för elevernas lärande är det väldigt lite av lärarens praktiska undervisnings metoder som kommer till tals. Syftet med denna studie är att sammanställa och lyfta fram det positiva i det praktiska arbetssättet som några yrkesverksamma lärare använder sig av för att uppfylla något eller delar av kursmålen i kemi för årskurs 5. Resultatet kan förhoppningsvis användas för att få fler lärare att våga undervisa i kemi i grundskolans tidigare år. Studien genomfördes genom djupintervjuer.Genom att välja en flexibel undervisning där elevernas intresse och förmåga var i fokus kunde lärarna genomföra en undervisning som bidrog till att delar av de beskrivna målen skulle kunna uppfyllas.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syftet med det här examensarbetet är att få en ökad förståelse av hur elever uppfattar den kommande transitionen till 7:an. Som grund för den här uppsatsen ligger intervjuer i vilka 13 elever i slutet av 6:an medverkat. Eleverna som intervjuats är positiva till den kommande transitionen, övergången, till högstadiet. De ser framemot en ny skola, nya kamrater, ökad frihet och större ansvar. Elevernas förutsättningar för hur den nya klassbildningsprocessen till hösten kommer att se ut skiljer sig något mellan de två mottagande högstadieskolorna.

Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal.

Bakgrunden till denna rapport är de goda resultat som de finländska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlägga 15- åringars kunskaper i ämnet. Syftet med vår studie är att finna några faktorer som ligger bakom de finländska elevernas framgångar i matematik. De metoder som användes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer på två skolor i Finland. Med hjälp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhällets syn på skolan, lärarutbildningen i Finland, arbetssätt, undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever, tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning..

Jag har jämfört två elevgrupper i skolår tre med avseende på hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen använde jag mig av två olika undersökningsmetoder, observation och enkätstudie. Observation användes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkätundersökning användes för att ta reda på elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i båda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten..

Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade elevernas motivation var elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lära sig matematik..

Syftet är att problematisera det informella elevinflytandets förutsättningar i undervisningspraktiken. Genom enkäter och observationer undersöktes förutsättningar för det informella elevinflytandet. Genom en kvalitativ analys av resultatet av enkäterna och observationerna kom jag fram till att det informella elevinflytandet begränsas för att demokratimålen får stå tillbaka för kunskapsuppdraget på grund av tre anledningar. Dels fanns det inte en gemensam syn på hur lärarna definierade begreppet i enkäterna, dels ansåg lärarna i enkäterna att mål och kriterier begränsade elevinflytandet. Till sist begränsades elevernas inflytande i mina observationer när läraren använde monologisk kommunikation i undervisningspraktiken.

Studiens syfte var att undersöka elevers uppfattning av och förståelse för ämnesplanen i kursen ?Dansteknik 1? på två gymnasieskolor i norra Sverige. Totalt har 42 elever svarat på en kvalitativ enkät som berör elevernas uppfattning av ämnesplanen och användandet av denna i undervisningen. Studien har använt sig av Antonovskys teori KASAM och Moos teori om omvärldssytemet som i studien behandlar elevernas känsla av sammanhang i sin skolsituation, hur eleverna ser att undervisningen kopplar till ämnesplanen samt i vilken grad de upplever elevinflytande. Vid besvarandet av enkäten fick eleverna läsa ämnesplanen och stryka under begrepp som de hade svårt att förstå i sammanhanget.

Med de nya implementeringarna av ISPS-koden så är det svårt att få en insikt i styrmansyrket. Hur skulle nya studenter veta vad de ansöker till när de vill bli ovan nämnda styrmän.    Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad förväntan på styrmansyrket är inom den svenska handelsflottan. Intervjuerna utfördes på tredjeårsstudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige angående bilden på styrmansyrket som de fått under sin fartygsförlagda styrmanspraktik. Förväntan jämfördes sedan med den bild de fått under ombordtiden.    Resultaten visade att styrmansyrket inte kan liknas vid något landjobb och att man måste uppleva styrmansyrket för att förstå sig på styrmansyrket..

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper..