Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen..

Majoriteten av den svenska befolkningen ersätter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talspråket medan de och dem traditionellt tillhör skriftspråket. Ända sedan 1970-talet har språkvårdare, svensklärare och språkintresserad allmänhet debatterat hur och hur mycket talspråket får synas i skrift. En fråga som väckt och fortfarande väcker reaktioner är just huruvida man får använda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A på gymnasiet innehåller båda mål som innebär att eleverna ska lära sig skilja på talat och skrivet språk. Trots detta är lärarkåren oense i frågan kring dom i skrift. I den här uppsatsen undersöks hur sex lärare ställer sig till dom i skrift samt hur elever idag använder de och dem.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lärande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lärares och elevers syn på den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lärandet. Studien är förlagd på en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sådant som möblering, placering av elever och ljudnivå.

Att matematik inte är det mest populära ämnet i skolan är ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar på sjunkande attityder till ämnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och äldre elever. För att undersöka detta har enkäter besvarats av 334 elever i årskurs 3-9, det vill säga elever i åldrarna 9-15 år. Undersökningen genomfördes i tre skolor från två olika kommuner i mellersta Sverige.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever främjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur på svenskan. Undersökningen utfördes vid två gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade både lärare och elever från olika programinriktningar och årskurser. De mätmetoder vi använde var elevenkät och intervjuer med både lärare och elever. Litteraturstudier har använts för att ge oss en djupare insikt i ämnet. Genom vår undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt påverkar elevernas inställning till att arbeta med skönlitteratur på svenskan.

Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte.

Syftet med studien är att ta reda på vad som får eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker även hur utbildningen motsvarat elevernas förväntningar samt hur eleverna ser på sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkätundersökning bland elever i årskurs två och tre på Transportteknik på en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. Enkäten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra elevernas svar och för att få reda hur eleverna ser på sina studier ur deras perspektiv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.