Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad pedagogerna anser om fysisk aktivitet som hjälpmedel vid elevernas långsiktiga inlärning. Forskningsbakgrunden belyser bland annat delar av hjärnans utveckling, inlärning samt fysisk aktivitet i skolan. Metoden som användes i genomförandet av undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Sex stycken pedagoger med olika utbildningar och från olika arbetsplatser har intervjuats. Resultaten av undersökningen visar att de flesta pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet för att underlätta den långsiktiga inlärningen hos eleverna.

Syftet med vår undersökning var att se om det går att öka elevernas skrivglädje genom att använda olika mottagare i skrivövningar. Eleverna som deltog i undersökningen var en klass med 19 elever i år 5. Mätinstrumenten som vi använde oss av var enkäter, loggböcker och observationer. Vi kunde se att elevernas skrivglädje varierade beroende på vem som var mottagare till texten samt hur skrivövningen var utformad. Vad som däremot var svårt att se var om skrivglädjen ökade..

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag? (8§). Likvärdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever går ut grundskolan utan att klara de grundläggande nationella målen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner är märkbart stora. Forskning visar att det finns många faktorer, såväl interna som externa, vilka påverkar elevernas skolresultat.

Med utgångspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till.

Syftet med vår studie var att beskriva och få en förståelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat elva elever från grundskolan (åk 2, åk 4 & åk 9) för att få en inblick i elevernas syn på inflytande. Våra frågeställningar fokuserade på hur eleverna själva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. Frågorna berörde också elevernas syn på genus och om det har någon koppling till inflytande. I resultatet av vår undersökning ser vi att det är läraren som bestämmer innehållet i undervisningen och eleverna får till viss del påverka genom att komma med förslag på aktiviteter.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmåga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktär har som syfte att synliggöra hur självbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmåga i engelska för grundskolans senare år genom att besvara hur väl elevernas förmåga att bedöma sina egna texter på engelska utvecklas samt hur kvalitén på elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med självbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen består av elevskrivna texter, deras självbedömningar samt lärarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur väl eleverna har kunnat göra en pålitlig självbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att därefter diskuteras och analyseras. Jag har då utgått från att lärarens bedömning är den mest trovärdiga.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod.

Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål.

Dokumentärfilm är en berättarform som berättar verkligheten och om olika fenomen samt om olika människors verklighet. Rapporten handlar om hur subjektiv berättarteknik fungerar i praktiken och hur jag som producerat dokumentärfilmen tänkt i produktionen..