Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Syftet med studien har varit att få veta mer om hur elever på en högstadieskola, som är så kallade korridorvandrare, upplever sin skolgång, och om varför dessa elever inte är i klassrummen. Korridorvandrare är elever som inte går på sina schemalagda lektioner, utan istället uppehåller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av elevernas tankar, användes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever på en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrån en i förväg framtagen intervjuguide, men där elevernas svar skapat olika följdfrågor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat på att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, då eleverna ändå menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade någon vuxen på skolan som de kunde prata mer med och som de kände tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, så att eleverna lättare kunde få den hjälp de kände att de behövde av lärarna. .

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka elevernas kostvanor och att öka deras förståelse för goda kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en årskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter. Jag inledde arbetet med enkätundersökning onm elevernas kostvanor och deras förståelse för goda kostvanor.

Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ?Hitta Ord? kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt. Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning.

Den här studien är en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på några pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som använder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gång har det visat sig att just den här företeelsen är lite utforskad och att det varit svårt att hitta tidigare forskning på området. Resultaten pekar mot en positiv förändring med avseende på vilken personal som anställs för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag är det är vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jämfört med för tio år sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmänhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens språkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna också har andra svårigheter och att pedagogerna får lösa många problem efter egen bästa förmåga.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare använder sig av och hur dessa metoder stödjer sig på de olika läsinlärningsteorierna som finns. Syftet var även att undersöka om lärarna använder sig av något utvärderingsverktyg för att följa elevernas läsutveckling. Våra frågeställningar var: Hur arbetar lärare med läsinlärning och vilka metoder används? Hur stödjer sig dessa på de olika läsinlärningsteorierna? Utvärderar lärarna elevernas läsutveckling? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrågade lärare plockar delar från olika metoder och på så vis komponerar sin egen läsinlärningsmetod.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda på hur lärare i årskurs fem och sex uppfattar relationen mellan läsförståelse- och matematiksvårigheter samt hur de väljer att arbeta inom dessa områden. Vi har även genom enkäter hos dessa lärares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom läsförståelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgått från i denna rapport är fenomenografi som handlar om hur människor uppfattar sin omvärld. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.     Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt..

Syftet med studien var att ta reda på gymnasieelevers attityder gentemot äldre gällande ensamhet och socialt nätverk samt undersöka om elevernas erfarenheter påverkade deras attityder i någon riktning. Metoden för genomförandet var enkäter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot äldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva än negativa samt visar resultatet på att de uppfattar äldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda homogen grupp. Gällande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna..

Sammanfattning Skolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat.