En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur Eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på: ? I vilken utsträckning upplever sig Eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? På vilka sätt upplever Eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig Elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att Eleverna genomgående upplever låg delaktighet.

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, så som betingning, försöker öka Elevernas studiemotivation inför historieämnet. Eleverna har fått jämföra resultaten från två prov, ett före och ett efter momentets genomgång. De har därefter svarat på en enkät angående deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att när Eleverna ser sin egen kunskapsutveckling så blir de motiverade till ökade studier i historieämnet. Eleverna upplevde det även som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det är som de skall kunna när momentet är slut.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lärare uppges ha koncentrationssvårigheter, att ta reda på hur lärarna hjälper dessa elever samt att se i vilken utsträckning denna hjälp anses vara tillräcklig. Vår undersökning byggde på kvalitativa intervjuer med två lärare och åtta gymnasieelever. Vår studie visade att lärarna och Eleverna i vår undersökning har skilda åsikter om huruvida den hjälp Eleverna får är tillräcklig. Lärarna kände sig otillräckliga medan Eleverna ansåg att lärarna erbjuder bra hjälp, de ansåg dock att undervisningen inte är tillräckligt motiverande. Inställningen till begreppet ?koncentrationssvårigheter? skiljde sig mellan lärare och elever.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar Eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade Eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ?känsloenkät?.

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande Eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande Eleverna, hur de arbetar med de högpresterande Eleverna och hur deras syn på de högpresterande Eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport är att undersöka hur resonerande matematik används i skolan och vad den har för effekt på Eleverna. Vi undersöker hur Eleverna använder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vår studie vill vi ta reda på om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp än vid enskilt arbete och om den för Eleverna närmare svaret.För att få svar på detta använder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna består av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar två pedagoger och 32 elever från Kalmar län vårterminen 2010.

Att kunna använda sig av olika strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räknestrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som Eleverna gör är. Vidare undersöks om Eleverna använder sig av skilda strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med Eleverna. Resultaten av studien visar att Eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform..

Syftet med studien var att ge en förståelse för undervisningens betydelse för elevens motivation i kärnämnet engelska vid fordonsprogrammet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sex gymnasieelever vid fordonsprogrammets gren transport. Resultatet visade att Eleverna upplevde ämnet i sig både tråkigt och svårt, speciellt grammatiken. Det Eleverna upplevde som motiverande var delaktighet, när de fick vara med att bestämma om till exempel arbetsformer. Vidare ansåg Eleverna att även den tekniska engelskan var mycket motiverande, något de gärna ville ha mer av..

Vilka svårigheter finns när gymnasieelever löser andragradsekvationer?Författarens erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen, visar att gymnasieelever har svårt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen är att belysa de problem som uppstår när gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att Eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att Eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Syftet med arbetet är att förstå varför det är så viktigt och avgörande för Eleverna i dagens skola med elevinflytande. Ett elevinflytande som brister på många punkter på många skolor..

Under lärarutbildningen på Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssättets betydelse har ofta betonats för att förse Eleverna med en visuell bild. I studien ingår 27 elever där syftet är att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser på laborationer i matematik. Eleverna läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer är ett bra alternativt arbetssätt till den ?vanliga? matematiken.

SYFTET: Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadieelevers föreställningar om hälsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frågeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hälsoperspektiv?Vad är det som gör att Eleverna mår bra i skolan/Vad upplever Eleverna själva som viktiga hälsobestämmande faktorer?Hur ser nuläget ut och hur skulle ett önskat läge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi använt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av den fenomenologiska ansatsen som har åskådliggjort Elevernas egna föreställningar kring hälsofenomen i skolmiljön. Tjugotvå högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där Eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att Eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt Eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter Eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med Eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan Eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.