Bakgrund: Allt fler Eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick Eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde Eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet.Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna.

Syftet med detta examensarbete var att med hjälp av varierad undervisning förbättra Elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick Eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av Eleverna angående hur de upplevt det varierade undervisningssättet.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på Elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att Eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad Eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker Eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går Eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser Eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning påverkar deras lärande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod främjar elevers motivation och lärande genom att besvara mina frågeställningar: På vilket sätt upplever Eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande och motivation? På vilket sätt upplever Eleverna att arbetssättet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lärande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjälpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlärare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgångspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras på Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att Eleverna upplever att bloggande huvudsakligen påverkar deras lärande och motivation i positiv riktning.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur Eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande Eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD.BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning.Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att Eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv.

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt Elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har Elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att Eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter Eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att Eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för Eleverna, vad som påverkar undervisningen så att Eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av Elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.Resultatet av enkäten visar på att 91 % av Eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att Eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att Eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här.

Skolmåltiden är en viktig del i Elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar Elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för Eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten.

Tidigare forskning visar att det är först när Eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att Eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om Eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Syftet med detta arbete är att utifrån skrivtest och enkäter undersöka Elevernas skrivförmåga, nämligen hur arabisktalande elever klarar att använda standardarabiska vid skrivning med hänsyn till fonologisk medvetenhet och vokalisering.De viktigaste resultaten av vårt arbete är att vi fann stora brister hos Eleverna gällande skrivning på standardarabiska (MSA). Fonologiska stavningsfel var mer vanliga än andra stavningsfel bland Eleverna. Resultaten har också visat att majoriteten av de testade Eleverna inte kan differentiera när de skriver enkla satsdelar, såsom subjekt och direkt objekt. De i undersökningen deltagande modersmålslärarna håller med om betydelsen av användandet av MSA som bas i modersmålsundervisningen för utveckling av skriftspråket hos Eleverna. Genom testen och enkäterna fick vi fram intressanta resultat om skrivundervisningen i modersmålundervisningen i arabiska och vi fick fler tankar om hur man kan utveckla undervisningen..

Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i Elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos Eleverna i testgruppen.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot Elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om Eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga.