Det är allt vanligare att skolelever hoppar över lunchen som serveras i skolmatsalen. Avstår de lunchen på grund av maten eller har miljön i matsalen någon inverkan? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolmaten och matsalsmiljön påverkar Eleverna när de väljer om de ska äta skollunch eller inte. Syftet är också att belysa vilka faktorer i matsalsmiljön som påverkar mest huruvida Eleverna väljer att äta lunch eller inte. Studien avser även att undersöka om Eleverna upplever att de har möjlighet att påverka skolmaten och miljön i matsalen.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där Eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i Eleverna och ingav respekt.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av Eleverna, vilken betydelse den har för Elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att Eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få Eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som Eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få Eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur Eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner.

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att Eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Vinsterna med att Eleverna görs delaktiga är flera. Bland annat ökar Elevernas motivation och kunskapsinhämtandet känns av större betydelse och följden av det är att måluppfyllelsen ökar.Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvärldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fånga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Jag har intervjuat elever i årskurs 4 och 5 som har ett åtgärdsprogram dock utan en fastställd diagnos.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur Eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har Eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 Eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av Eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text.Som slutsats ges råd om att Eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Syftet med detta arbete var att undersöka om lärarna anser att de individuella utvecklingsplanerna, IUP, hjälper Eleverna att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Vi inriktade oss på lärare som arbetar i skolans tidigare år, det vill säga skolår 1 ? 6. Den metod som vi använde oss av vid undersökningen var enkäter. Undersökningspersonerna var 30 yrkesverksamma pedagoger i skolans tidigare år.

Detta examensarbete som till en början var ett samarbete med en annan student på universitetet syftar till att ge Eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt till naturvetenskapliga fenomen. För att försöka uppnå detta mål så har jag prövat en slags modell utformad av en lärare på Luleå tekniska universitet. Den utgick från att Eleverna använder sig av en dokumentationsstencil av A4-format när de utför praktiska laborationer. Syftet var att ge Eleverna utrymme till att dokumentera sina egna tankar och funderingar, samt resultat och slutligen ett korrekt vetenskapligt svar kring fenomenet. När Eleverna var klara med sina laborationer var nästa steg i undervisningsmetoden en uppföljning i form av diskussion där Eleverna fick fundera på var i deras vardag samma fenomen existerar.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd Eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta Eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar Elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur Eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta Eleverna får stöttning och också i hur Eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för Elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta Eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att Eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor.

För att Eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk Eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver Eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan Eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att Eleverna får skriva en text till en bild.

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur Eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få Eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan Eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos Eleverna och miljöns utformning har för Elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att Eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få Eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan Eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos Eleverna och miljöns utformning har för Elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att Eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet.

Syftet med min studie är att få och skapa förståelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns åsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där sex barn i åldrarna 7-11 år från två olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden är både de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar på att begreppet mobbning är komplext på så sätt att majoriteten av Eleverna menar att kränkningar och mobbning inte särskiljs från varandra. Resultatet pekar också mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.