Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur Elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarElever respektive svenska Elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarElever i majoritet och en annan med Elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare.

Arbetets syfte är att ta reda på hur några idrottslärare genomför dansundervisning samt hur någraElever upplever dansundervisningen i skolan utifrån Lgr 11. Jag vill också finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler Elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lärare, gruppintervjuer med Elever, samt enkäter för både lärare och Elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder på att det inte skett någon större förändring hur dansundervisningen bedrivs ijämförelse med tidigare studier. Nästan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjärdedel där Eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som träningsform.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till Elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur Elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju Elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla Elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Syfte och frågeställningSyftet med uppsatsen är att ta reda på om Eleverna som har ett godkänt betyg i idrott och hälsa från grundskolan kan simma när de kommer upp på gymnasiet. Frågeställningarna har varit följande: Hur många Elever upplever att de kan simma? Hur många av dem kan simma? Finns det något samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och Elever som inte är simkunniga?MetodUndersökningen gjordes på 213 Elever på en gymnasieskola. Elevernas betyg från grundskolan togs fram från gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkät huruvida de kunde simma eller inte.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar Elever och deras lärare har kring läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi vill undersöka om Eleverna har strategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som i matematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelsestrategier som de tror gynnar Elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss av semistrukturerade intervjuer med Elever i skolår sex och fokusgruppsintervju med lärare. Resultatet visar att Elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kan skönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-Elever, Elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-Elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som Eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla Elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-Elever.

Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för Elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen.Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om Elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om Elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom.Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med Elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med Elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av Elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både Eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla Elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Studien syftar till att undersöka varför Elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att Elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur Elever och lärare kan arbeta för att öka Elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieElever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att Elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket på måluppfyllelse och det läggs resurser på de Elever som riskerar att inte nå målen. Men de Elever som istället har en särbegåvning, vilken stöttning får de i sitt lärande och utveckling. Varje elev har idag rätt att utvecklas utifrån sin egen förmåga och utgångspunkt, men gäller det även de särbegåvade Eleverna som redan befinner sig långt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lärares uppfattningar kring särbegåvade Elevers behov och hur lärarna uppfattar sin förmåga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet är att studera hur lärare uppfattar begreppet särbegåvade Elever samt sin egen förmåga att stödja särbegåvade Elever i skolan.Frågeställningar:1.Hur uppfattar lärare begreppet särbegåvade Elever?2.Vilka erfarenheter och inställningar har lärare till särbegåvade Elever i skolan?3.Hur ser lärarna på sin egen förmåga att stimulera särbegåvade Elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan så valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frågorna för intervjuerna fick deltagande lärarna inte i förväg studera.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för Elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som Elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för Elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för Eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med Elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för Elever och vad de själva anser är svårt.

Studiens syfte var att undersöka hur Elevers interaktionsmönster i träslöjden ser ut med fokus på lärprocesser i samspelet och hur Elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var även att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar väljer att agera i. Mina frågeställningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hämmar eller främjar lärande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs när flickor och pojkar väljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag använt mig av metoden observationer som var gjorda i tre årskurser 6, 7 och 8, som utfördes på en skola i västerbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegränsade diskussioner i slöjdsalen.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan Elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 Elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att Elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än Elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga Elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för Elever som valt yrkesförberedande program.

Syftet med föreliggande fallstudie är att undersöka huruvida åtgärdsprogram på en gymnasieskola i västra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge Elever stöd och hjälp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda på hur arbetet upplevs ställer vi följande frågor: Hur arbetar en gymnasieskola i västra Sverige med åtgärdsprogram inriktat mot Elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med åtgärdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan får arbetet med åtgärdsprogram?. För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi metodologiskt använt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande Elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver Elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet Elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande Elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda Elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att Elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik.