Detta är en kvantitativ enkätstudie där syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade Elever och lågstressade Elever med avseende på skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gäller också att se om det finns någon skillnad på Elevernaslärandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan Elever med avseende påskolresultat. I de förstnämnda punkterna visade det sig att skillnaderna var väldigt små ihur Elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende på skolresultatet, där lågstressade Elever hade en tendens att presterahögre än vad högstressade gjorde i samtliga ämnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hälsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mäter stress i skolan..

Målet med detta arbete är att undersöka hur Elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade Elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa Elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade Elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade Elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur Elever i årskurs 5 uppfattar bedömning är en undersökning om hur Elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på Elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.Vår problemformulering är* Hur erfar Elever bedömning i klassrummet?Vår problemprecisering är* När i klassrummet uppfattar Elever att de blir bedömda?* Hur upplever Elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjälp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur Elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Det är en parallellundersökning för att se hur lärare och Elever uppfattar läs- och skrivsvårigheter och vad det finns för hjälpinsatser på skolorna samt vilka rättigheter Elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa Elever..

Syftet har varit att undersöka hur Elever uppfattar och hanterar gränsvärden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom området och sedan genomföra intervjuer med Elever från olika matematik E klasser. Tio Elever intervjuades utifrån fem stycken problem med någon anknytning till gränsvärden. Undersökningen visar att Eleverna har dålig förståelse för gränsvärden. De slutsatser som jag kan dra utifrån min undersökning är att Elever saknar förståelse för vissa grundläggande begrepp som kontinuitet och går emot..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidiga år hanterar talängsliga Elever och hur de övar upp dessa Elevers kommunikativa förmåga.Det empiriska arbetet består av fem klassrumsobservationer samt fem.

Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper Elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper Elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga Eleverna. Resultatet visade att Elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga Eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga Eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga Elever.Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga Elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka Eleverna ordet trots att det är den gruppen Elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig..

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka Elever. Med begreppet matematiskt starka Elever menar vi de Elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka Elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Gymnasieskolan är precis som sina Elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker Elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de Elever och lärare som berörs direkt av dem..

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och Elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel Elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel Elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel Elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och Elever ser på Elever som bär slöja.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens Elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken Elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att Elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra Elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar Elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och Elever i deras skolmiljö. .

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre Elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur Elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till Elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för Elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur de svårigheter Elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjälpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av lärare som arbetat mycket med ADHD-Elever. Jag har även tagit stöd i litteraturen för att återge de svårigheter dessa Elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa Elever på bästa sätt. Resultatet visar att det råder en stor kongruens mellan forskarnas och lärarnas undervisningsmetoder, men det finns också skillnader. Elever med ADHD är ingen homogen grupp, utan deras svårigheter varierar.

Studien tar upp analogier som Elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som Elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har Elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.