Det här arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever när de tänker på bild. Undersökningen representerar två olika åldersgrupper med elever på 13-14 respektive 15-16 år. Undersökningstillfällena har utförts vid två olika tidspunkter, den första gjordes våren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella påverkan av elevernas förkunskaper, ålder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrån tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. Utgångspunkten kommer att vara hur dessa påverkar deras syn på bild.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider.

Jämställdhet är en stor fråga i dagens samhälle. Det har varit många diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan än flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur några utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Målsättningen var att synliggöra om det var någon skillnad på hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda på detta observerades lärarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, där pedagogerna fick svara på frågor som byggde på tidigare forskning och litteratur kring jämställdhet, genus och könsbeteende i skolan.

Vårt examensarbete är en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lärande inom matematiken. Våra metoder för datainsamlingen har varit baserade på kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i årskurs sex och har även intervjuat elevernas lärare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lärande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, därefter har vi återvänt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vårt forskningsområde.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i vad miljö är enligt elever och lärare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda på detta har vi utgått från styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras på enkätundersökningar med påföljande intervjuer i två klasser i år 3 på två skolor, där både elever och lärare deltagit. Enkätresultatet redovisas i lättöverskådliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill också undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de två undersökta skolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ använder sig av sin unika lärstil för att lära sig nya saker. Syftet med denna undersökning som är att ta reda på hur elever uppfattar att de lär sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med två elever som nyss börjat i årskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis använde sig av olika tillvägagångssätt för att lära sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var däremot relativt lika, det framkom att det var något större variation av vilka sinnen som användes vid undervisning i förskoleklassen jämfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning är att dessa elever främst upplever att det är de auditiva och visuella förmågorna som utnyttjas i undervisningen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet?Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet?Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två.I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet är att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka känslor och använda sig av kroppsspråk, gester och ljud ofta lyckas påverka och uppnå delaktighet i sociala sammanhang. .