Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer.

    Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts.

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.

Skolidrottens omklädningsrum är ett intressant område där eleverna ofta vistas utan vuxennärvaro. Den första frågan som ställs i arbetet är hur elever upplever klimatet i omklädningsrummet. Den andra frågan handlar om elever erfarenheter av kränkande handlingar i anslutning till skolidrottens omklädningsrum. Metoden som används är kvalitativ och frågorna är av semistrukturerad karaktär. Resultaten visar att majoriteten av våra intervjupersoner inte alls önskar en ökad vuxennärvaro i skolidrottens omklädningsrum.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

Syftet med studien är att utröna hur viktig fotosyntesen är när elever beskriver ett ekosystem. I dagens undervisning läggs det mycket tid på att eleverna ska lära sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svårt att förstå fotosyntesen, och vi vill med vår studie undersöka om det finns en koppling mellan förståelse av fotosyntesen och användningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid två tillfällen. Vid det första tillfället fick eleverna svara på frågor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfället beskrev de ekologin i ett akvarie.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/ämnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Åtgärd Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka förändringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde läraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bättre. Fyra frågeställningar användes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjälpmedel kan man använda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur påverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och läraren göra för att ge rätt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lång väntetiden är innan en utredning görs och en diagnos ställs?? Metod: Den metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med två lärare och två specialpedagoger på grundskolan. Ett frågeformulär har använts, anpassat till de båda lärarkategorierna, men utrymme har lämnats för förtydligande och följdfrågor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister råder i skolan vad gäller utredning och åtgärder, men även att lärare saknar kunskap om hur de ska upptäcka och underlätta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbättra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lärarna, kortare väntetid för utredning, adekvata åtgärder, samt ett specialpedagogiskt team på skolorna som även kan handleda personalen. Då kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, även för elever med särskilda behov som dyslexi..

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse.

SammanfattningSyfte och frågeställningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv.De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i friluftsliv?Hur lär de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat kartor över olika områden.