Studiens syfte är att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka ställningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgången belyses olika begrepp och aspekter som är relevanta för studien såsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lärande. Här presenteras också autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet när det gäller lek och samspel. Svårigheter som gäller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa områden är viktiga förutsättningar för lek och samspel.Den metodansats jag är inspirerad av är hermeneutiken.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunnandet och förståelsen inom området konflikter och konflikthantering. Metoden som används är en fallstudie där lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker på en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frågan är hur lärare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. Frågeställningar: ? På vilket sätt ser lärare och elever på varför konflikter uppstår?? På vilket sätt påverkar konflikter lärare och elever och samspelet emellan dessa och vad får det för konsekvenser?? Hur ser lärare och elever på skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier. Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan..

Detta arbete syftar till att ta reda på hur könsroller skapas och vidhålls. Genusproblematiken i dagens svenska grundskola undersöks, görs skillnader mellan pojkar och flickor? Det tittas närmare på vad egentligen jämlikhet och jämställdhet innebär och vad styrdokumenten (Lpo 94) tar upp om dessa två begrepp. Elever, i årskurs 5, har intervjuats för att få möjlighet att ge sin syn på könshomogen undervisning. Vidare har två lärare intervjuats för att vi ska få reda på deras bemötande gentemot eleverna.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog..

Syftet med denna uppsats är att som blivande pedagoger belysa hur man går tillväga för att hjälpa de elever i behov av särskilt stöd genom deras skolgång på ett gynnsamt sätt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som är i behov av särskilt stöd och vilket gör det här temat ständigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta ämne för att vi personligen ville förvärva större kunskaper kring elever som är i behov av särskilt stöd. Vår frågeställning är: ?Vad är pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjälpa dessa elever och vad gör man för att underlätta dessa elevers skolgång och för att få fram deras kvaliteter på bästa möjliga sätt.? I litteratur delen så har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestämmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjälpa dessa elever.

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas.

Då jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning på gymnasieskolan observerade jag hur väl lärarna bemötte sina elever. Jag såg respektfullhet, engagemang och tydlighet. Ändå fanns det elever som inte tog sin dag i skolan på allvar och jag funderade på vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lärandet var deras eget. Denna studies syfte är: är att beskriva vilka faktorer det är som inverkar till att elever i årskurs 1 och årskurs 3 på ett samhällsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.