Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen. Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser.

Vi är två studerande som läser till lärare på Högskolan Kristianstad. Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur gymnasieelever upplever sin lärandesituation i svenskundervisningen. Vår forskningsfråga är: Hur upplever elever att lärarna möter elevernas förutsättningar för lärande? Vi har baserat våra antagande om inlärning på Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlärningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har även diskuterat hur människor lär utifrån Pramling, Marton och Booth, Säljö samt Dysthe.

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga.Syfte:Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på.Metod:För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ?bra? lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användandet av modeller kan påverka elevernas resultat i ritningsläsning. I undersökningen deltar 28 elever som går på byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som är avbildade från två håll. Elevernas uppgift var att avbilda från ett tredje håll. Testet genomfördes vid två tillfällen, med tre veckors mellanrum.

Bokslukartävlingen har genomförts i Gävle Kommuns grundskolor sedan år 2002. Den vänder sig till elever i skolår 3-4 och den går ut på att tävla i läsning mot sig själv, andra elever och andra klasser/skolor. Tävlingen pågår under sex månader, det vill säga större delen av läsåret och där syftet är att försöka få alla eleverna att känna läslust. Denna studie består av en undersökning om vad eleverna tycker om Bokslukartävlingen och den läsning som ett deltagande innebär. Det har varit intressant och viktigt då större delen av eleverna inom Gävle Kommun deltar, mellan 1400-1500 elever varje år.För att undersöka vad eleverna tycker om Bokslukaren och dess läsning har enkäter som elever svarat på, som ursprungligen varit underlag i en magisteruppsats Bokslukaren 2006/07- En utvärdering av ett läsfrämjande projekt i Gävles grundskolor, analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet.

Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige ser ut.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.