Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inteheller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommandetalängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer detycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilketkan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få enuppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares uppfattningar angående stödåtgärder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gäller för det Svenska skolväsendet ska alla som arbetar inom skolan sträva efter att ge alla elever en likvärdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda särskilt stöd när elever har svårigheter i skolarbetet. Tillvägagångssättet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkätundersökning som 32 pedagoger svarat på i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vår undersökning tyder på att pedagogerna tänker ur ett genusperspektiv men har svårt att implementera det i verkligheten.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde.

Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

 Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd..

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper på högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklärare på olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att två av lärarna använde sig mer av sin improvisationsförmåga i klassrummet, än av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje läraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lärarna använde sig av i klassrummet var dels att hitta svårare musikaliska utmaningar för dessa elever, men också metoden att använda nämnda elever som hjälplärare. Resultatet visade också att högt presterande elever får mindre lärartid än andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lärare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att också ge tid till detta i sin planering.

Samtidigt som elever i behov av särskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, något som ställer höga krav på klasslärares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien är att analysera klasslärares uppfattningar om deras möjligheter och begränsningar i matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på undersökningar som gjorts genom att intervjua åtta verksamma låg- och mellanstadielärare på två olika skolor. Resultatet visar att klasslärarna har goda möjligheter att underlätta matematikundervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna..