Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium.Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares uppfattningar angående stödåtgärder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gäller för det Svenska skolväsendet ska alla som arbetar inom skolan sträva efter att ge alla elever en likvärdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda särskilt stöd när elever har svårigheter i skolarbetet. Tillvägagångssättet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkätundersökning som 32 pedagoger svarat på i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vår undersökning tyder på att pedagogerna tänker ur ett genusperspektiv men har svårt att implementera det i verkligheten.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur många elever i skolår åtta och nio i tre Skånekommuner som har särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebär att de inte uppnår nivån godkänd endast i ämnet matematik. Dessutom är syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för några av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhållande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer då jag intervjuat tio SUM-elever i skolår nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lägre andel elever som ej är godkända i matematik än såväl Skåne län som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolår nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nätverk ligger bakom de problem som orsakat deras låga resultat i matematik..

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

Välkommen till Paradise HotelFanny Fellman, Moa Grönroos och Hanna WedénVetenskaplig Rapport B MK045G 7,5 hpHöstterminen 2013-2014Problemformulering och syfteSyftet är att undersöka tv-tittarnas motiv för att titta på Paradise Hotel och hur upplevelsen av programmet påverkar tittarna.Metod och materialEnkätundersökningar där svaren redovisas i stapeldiagram med beskrivande texter.HuvudresultatResultatet vi kom fram till var att majoriteten av tittarna tycker i största allmänhet att dokusåpor är bra. Tittarna följer Paradise Hotel för att se andra människor göra bort sig på TV och de ser på programmet för att det är ett tidsfördriv. Det som underhåller tittarna är spänningen i att bevaka dramat bland deltagare och i gruppen. Den större delen av tittarna påverkas inte av serien och tittarna upplever programmet som att deltagarna enbart deltar för att bli kända senare..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på av vilka anledningar elever i årskurs 9 har valt att inte läsa ett modernt språk utöver engelska samt vad som hade kunnat få dem att läsa ett ytterligare språk. Skillnader utifrån språkval och genus uppmärksammas. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkätform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att språk var intressant, viktigt och roligt än som tyckte motsatsen. Majoriteten ansåg att språk var svårt.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn i hur vi bemöter begåvade barn i skolan. Detta är gjort genom litteratur studier och genom intervju frågor till lärare och elever. I litteraturstudien behandlas bland annat Howard Gardners sjuintelligenser och hur han ser på begåvning. Olika typer av inlärningsmetoder behandlas även i litteraturstudien. Studiebesök där lärare och elever intervjuas redovisas i metod delen.

Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Syftet med detta arbete är att få djupare kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd, med inriktning på barn med koncentrationssvårigheter, agerar i en verkstadsmiljö där arbetet bedrivs tematiskt. Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av särskilt stöd. Vi tar även upp det sociokulturella perspektivet då detta hjälpt oss att få en djupare insikt i vårt resultat. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av särskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts på samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel på verkstadspass.

Syfte:Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av kommunikation för elevers möjligheter att utveckla förmågor och kunskaper i matematik, och då med fokus på elever i behov av särskilt stöd.Teori:Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där språket är den bro som förbinder social interaktion och individers tänkande.Vi utgick från litteratur som berörde kommunikationens betydelse i matematikundervisningen.Vi använde Björklund Boistrups (2010) fyra kategorier för att bedöma kommunikationen under observationerna."Gör det fort och gör det rätt" -innebär att läraren förklarar och använder slutna frågor. Både elever och lärare kommunicerar i korta yttranden och tid till eftertanke och reflektion ges inte. Eleven deltar inte i särskilt stor utsträckning i samtalet"Vad som helst duger" - Läraren går inte in i elevers resonemang även om elever visar icke-fungerande lösning strategier. Läraren är nöjd med rätt svar oavsett om resonemanget är korrekt eller inte. Beröm är vanligt, men utmaningar och diskussioner är ovanligt."Allt kan tas som en utgångspunkt för diskussion" ? Öppna frågor ställs ofta, både elever och lärare är intresserade av att kommunicera matematik.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor.