Syftet med studien var att skapa förståelse för hur pedagoger talar om elever i behov av särskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av särskilt stöd gav oss en djupare förståelse för hur det ser ut i praktiken. Utgångspunkten togs i läroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. Där var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika skäl har svårigheter att nå målen för utbildningen. Vår studie gjordes i x kommun där också de utbildningspolitiska målen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev måste mötas utifrån sina egna förutsättningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lärandeprocessen och elevens utveckling måste följas upp för att tillförsäkra alla elever de kunskaper de har rätt till.

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigär att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och intefunktionshindret i sig som är det huvudsakliga.Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vadLäroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju ochobservation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur de svårigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjälpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av lärare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har även tagit stöd i litteraturen för att återge de svårigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever på bästa sätt. Resultatet visar att det råder en stor kongruens mellan forskarnas och lärarnas undervisningsmetoder, men det finns också skillnader. Elever med ADHD är ingen homogen grupp, utan deras svårigheter varierar.

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning.

Syftet med följande arbete är att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar på min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjälp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lärandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att pedagoger och elever har en positiv inställning till utedagar. Eleverna är medvetna om att en utedag innebär undervisning ute och upplever att de lär sig en mängd olika saker.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.

Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på fritidshemmet.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Syftet med vår undersökning var att se om vi som blivande pedagoger kunde öka elevernas läslust med hjälp av ett tematiskt arbete kring skönlitteratur. Vi har använt oss av olika litteraturer kring forskning av läslust. Vår undersökning är genomförd under vår VFU i en årskurs 4 i Luleå kommun. För att få en bredare kunskap om elevernas läsvanor och läslust har enkätundersökningar, intervjuer och observationer genomförts. Vårt arbete är av kvalitativ karaktär.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.Frågeställningarna var:Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna?I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas..