Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter.Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare.Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Uppsatsen handlar om ett projekt som ägde rum på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att låta elever, från olika kulturella bakgrunder, lära känna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personporträtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lära känna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvärdera resultatet genom att intervjua elever och lärare, för att se vad de tyckte om projektet.

Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i år 5 är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de är medvetna om att det finns länder som saknar dessa friheter. För att mäta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet använde vi enkät. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frågorna och dessutom är de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla länder. Beroende på vilken opinionsfrihet det gäller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.

BAKGRUND:I dagens samhälle krävs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du väljer behöver du kunskapen. Detta ställer krav på oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rätt information till eleverna för att hjälpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser på datorn som redskap i undervisningen.? Hur används datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sätt att tänka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer påverkar pedagogernas val av att använda/inte använda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger från två skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade åsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit är att eleverna ser datorn främst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget längre och ser den som ett bra hjälpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Bakgrund: Gymnasieskolan är en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut påverkas av föräldrars sociala bakgrund och de rådande normer och värderingarna som verkar i samhället men också att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det är viktigt för individen att göra rätt val för att få en bra start på sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. Informationskällor som underlättar elevens beslut är av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gällande studier och arbete. Vi är även intresserade av att undersöka hur föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens val av gymnasium och syn på vidare studier och arbete.

Denna uppsats behandlar hanteringen av kommatecken hos elever i årskurs 6 och 9. Syftet är att se huruvida kommateckenhanteringen skiljer sig mellan elever i de olika respondentgrupperna, utifrån olika variabler. Underlaget till detta bygger på en enkätundersökning med 47 enkäter, där eleverna fått ta ställning till kommateringen i 18 givna meningar.Resultatet visar att eleverna i årskurs 9 generellt har en mer korrekt kommateringsfrekvens, men vissa kommateringstyper hanterar årkurs 6 mer korrekt än årskurs 9. Variablerna kön och föräldrars språkliga bakgrund påverkar, i detta resultat, inte nämnvärt.Identifieringen av felkommateringarna visar också att typen ?utebliven kommatering? är den mest frekventa felkommateringstypen..

Uppsatsen handlar om ett projekt som ägde rum på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att låta elever, från olika kulturella bakgrunder, lära känna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personporträtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lära känna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvärdera resultatet genom att intervjua elever och lärare, för att se vad de tyckte om projektet. Frågan väcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lärde sig om sin intervjukamrat.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.