Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter.Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige..

I det här arbetet har linjär regression använts för att undersöka omolika sociala faktorer påverkar om elever får gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, arbetslöshet, disponibel inkomst, lärartäthet, andel lärare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, disponibel inkomst och lärartäthet. Enligtundersökningen påverkar utländsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. Utbildningsnivå och disponibel inkomst påverkarden positivt. Lärartätheten påverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lärare i svenska som andraspråk och modersmål inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och därför kan inget sägas säkert om dem utifrån den härundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras på individnivå.

Det här examensarbetet handlar om vad läs- och skrivsvårigheter är och hur vi som arbetar i skolan kan hjälpa de elever som har problemet. Som en bakgrund besvaras frågor kring definitioner av läs- och skrivsvårigheter, vilka orsaker som kan finnas, vad som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter och hur de upptäcks. Eftersom mitt huvudsyfte med arbetet är att ta reda på hur man kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter upptar en stor del av arbetet just frågor kring detta. Arbetet belyser här olika sätt att hantera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det visar också på hur man i skolan kan underlätta för dessa elever och vad man kan göra för att hjälpa dem i den vanliga klassrumssituationen.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande..

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.