Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgÄng och beröm pÄverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förvÀntas pÄverka elevers sjÀlvförtroende. PÄverkas elever med sÀmre sjÀlvförtroende i större grad av dessa faktorer Àn elever med normalt eller stort sjÀlvförtroende? För att undersöka detta har jag lÄtit elever i nÄgra fjÀrde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsÀttningar för att genomföra testen.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.

I den hÀr litteraturstudien har begreppet matematisk begÄvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begÄvning bland studenter kan mÀtas och Àven, vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever i nutid. För att besvara dessa tvÄ frÄgor har tyngdpunkten lagts pÄ forskning under 2000-talet, dÀribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrÄn dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begÄvning kan mÀtas och ge en inblick i vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever, alla utifrÄn ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begÄvade eleverna kan ha Àr olika frÄn elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlÀttar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mÀter matematisk begÄvning med resultatbaserade medel vilket motsÀger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begÄvade elever Àr sin egen karaktÀr och bÄde lÀr sig och utövar kunskap pÄ olika vis..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lÀrare och hur lÀraren kan pÄverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för Äsikter om lÀrares egenskaper och om det spelar nÄgon roll för en elev vilka lÀrare den har. För att ta reda pÄ elevers Äsikter har vi anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i Ärskurs 6. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser Àr att eleverna tycker att en bra lÀrare Àr en lÀrare som har ett intresse för sitt Àmne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.

BakgrundFriluftsliv Àr nÄgot som nÀmns i kurs- och Àmnesplanerna i Idrott & HÀlsa. Trots detta kÀnde jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgÄng vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. DÀremot har lite forskning gjorts angÄende vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur intresset Àr för friluftsliv hos elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet. Finns det nÄgot samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset nÄgot Ät mellan könen?MetodI studien har jag anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter.

Denna uppsats baseras pÄ en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i lÀsvanor och attityder till lÀsning nÀr det gÀller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor Àr mer positivt instÀllda till lÀsning Àn vad pojkar Àr och de lÀser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att lÀsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma instÀllning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..