Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lÀrares ledarskap i klassrummet. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger pÄ en mindre empirisk studie kring lÀrarens ledarskap i klassrummet. Syftet Àr att hitta och försöka förstÄ likheter och skillnader mellan lÀrares och elevers olika perspektiv och uppfattningar pÄ lÀrarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jÀmföra lÀrares och elevers syn pÄ ledarskap i skolan, strÀvar uppsatsen efter att finna svar pÄ hur ledarskapsdiskursen upprÀtthÄlls och verkar i en svensk grundskola idag.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning dÀr elever frÄn en stad jÀmförs med eleverfrÄn landsbygd i frÄga om attityder till utbildning. Arbetet Àr en komparativattitydundersökning dÀr stad och landsbygd stÀlls mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror pÄ, utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori angÄende kapital och habitus.Metoden Àr kvantitativ och en enkÀt har anvÀnts för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla arbetets syfteoch frÄgestÀllningar. Totalt har 127 elever frÄn Ärskurs nio deltagit varav 67 Àr pojkar och 60Àr flickor. 36 elever kommer frÄn Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer frÄn Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap angÄende elevers attityder till skolgÄng,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig Ät i stad respektivelandsbygd.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

Syftet med vÄrt examensarbete var att sÀtta oss in i de olika organisationsformerna Äldersindelat/Äldersblandat, ur bÄde lÀrar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkÀter till elever i Ärskurs 5 som har gÄtt i en Äldersblandad skola och nu övergÄtt till en Äldersindelad klass. Vi har stÀllt frÄgor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i Ärskurs 5. Vi har Àven anvÀnt oss av intervjuer med sex olika lÀrare dÀr vi frÄgade om lÀrarnas uppfattning om skolans organisation, hur de sÄg pÄ elevers sociala utveckling och lÀrande, elever med inlÀrningssvÄrigheter och lÀrarens arbetssituation.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgÄng av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rÄdande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkÀtundersökning utförd bland 88 elever i Ärskurs 9. Studien innefattar betygens pÄverkan pÄ elever i avseende pÄ motivation, stress och press, sjÀlvförtroende och identitet samt tÀvlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven pÄ godkÀnd i kÀrnÀmnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur vÀl rÀttvisa och god information frÄn lÀrarnas sida stÀmmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dÄlig betyg sÀnker sjÀlvförtroendet och att det i viss mÄn förekommer tÀvlan mellan elever om betyg.

Vi har under vÄr verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ansÄg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i Àmnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lÀrare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och Äsikter. Syftet med detta arbete Àr att införskaffa kunskaper om tidiga tecken pÄ dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har valt att jÀmföra lÀrares och specialpedagogers Äsikter i Àmnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lÀrare och fem specialpedagoger för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Reultatet visar att lÀrare och specialpedagoger oftast har samma Äsikter gÀllande dyslexi/lÀs och skrivsvÄrigheter.

I mitt examensarbete har jag studerat Àmnet matematiksvÄrigheter. Syftet med arbetet var att fÄ ökad kunskap om matematiksvÄrigheter samt ta reda pÄ hur lÀraren kan hjÀlpa elever med dessa svÄrigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som Àr relevant till mina frÄgor. Den empiriska studien Àr gjord i form av intervjuer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka och fÄ en bild av hur nyanlÀnda elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger pÄ att ta reda pÄ hur introduktionsarbetet med nyanlÀnda elever fungerar, samt vad de arbetssÀtten ger för konsekvenser för de nyanlÀnda elevernas kommande skolgÄng. Studien Àr gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlÀnda elever som fÄr tillgÄng till resurser och stödjande arbetssÀtt under introduktionsundervisningen fÄr en fortsatt positiv skolgÄng i mottagarlandet. Resultaten visar ocksÄ att nyanlÀnda elever som Àven fÄr modersmÄlsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas Ànnu bÀttre med studierna i mottagarlandet..

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och lÀsaren fÄr en bild av vadsom stÄr i styrdokumenten vad gÀller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv pÄvilka möjligheter respektive svÄrigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar pÄ elevers inflytande över undervisningen iÀmnet svenska och se om de stÀmmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svÄrigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i VÀstra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lÀrare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med tvÄ till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svÄrigheter och möjligheter, form och innehÄll, viljan attvara med och pÄverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lÀrare och elever Àr eniga i sina svar.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhÀllsorienterande Àmnen. Syftet med en sÄdan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker frÄn varandra och vad elever lÀr i respektive praktik. Undervisningen benÀmns som antingen fri eller traditionell. Studien tillÀmpas utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lÀrare och elever. I och med att undersökningen fokuserar pÄ olika sÀtt att undervisa, har undersökningen Àven inspirerats av metoden learning study.